Sammantaget bidrog de nya arbetssätten under projekttiden, om än i varierande grad, till att effektivisera familjehemsenhetens arbete vilket möjliggjorde att detta kunde utföras inom ramarna för arbetstidsförkortningen. Till exempel sparades mycket restid in för handläggarna genom utökad mötesbokning på socialkontoret. Troligen minskade inte handläggarnas tid med placerade barn, men osäkerhet kring detta finns pga. icke-representativa jämförelsedata. I utvärderingen dras slutsatsen att arbetstidsförkortningen tycks ha inneburit övervägande positiva effekter för arbetsmiljön, framför allt gällande handläggarnas möjlighet att koppla av från arbetet vid ledighet, återhämta sig och uppleva god balans mellan arbete och fritid. Pilotgruppen på familjehemsenheten beskrev också tätare samarbete och utvecklad gruppdynamik när alla hjälptes åt att genomföra de förändrade arbetssätten.

Utvärderingens resultat visar på att konceptet förkortad arbetstid bör undersökas vidare, som ett möjligt verktyg att minska den höga personalomsättningen inom socialtjänsten. Det bör till exempel undersökas hur de förändrade arbetssätten som möjliggör arbetstidsförkortning upplevs ur barn- och föräldraperspektivet, liksom vilka långtidseffekterna är gällande sjukfrånvaro och personalomsättning.

Till rapporten>>