Omvärldsbevakning samverkan

2021

2021-03-19

Hanteringen av smittspridning covid-19 på Berga vård- och omsorgsboende

Genomlysning och lärande rörande hanteringen av smittspridning covid-19 på Berga vård- och omsorgsboende våren 2020 – Ingenting händer av en enda anledning (Charlotte Klinga & Håkan Uvhagen, rapport FOU nu 2021)

I en nyligen publicerad rapport presenterar FOU nu en genomlysning som berör hanteringen av covid-19 på ett särskilt boende i Solna stad under perioden mars–maj 2020. Syftet med undersökningen var att förstå hur spridningen av covid-19 kunde bli så stor bland de boende med många dödsfall som följd, för att därigenom ge grund för lärande och förbättringar. Genomlysningen bygger på information från både enkäter och intervjuer.

I rapporten beskrivs de förändringar i arbetssätt som genomfördes till följd av de första konstaterade smittfallen, liksom de omständigheter som underlättat och försvårat hanteringen av smittspridningen på boendet. En av flera lärdomar som lyfts fram i rapporten handlar om vikten av att det finns strukturer för samverkan att utgå ifrån, framför allt i en krissituation då tiden för att etablera strukturer är begränsad, samt att samverkan är välfungerande.

Till rapporten>> 


Personcentrerad samordnad vårdplanering

”A chain is only as strong as its weakest link” – Collaborative care planning as a person-centred practice
(Ingela Jobe, avhandling Luleå tekniska universitet 2020)

I november 2020 lade Ingela Jobe fram sin avhandling ”A chain is only as strong as its weakest link: Collaborative care planning as a person-centred practice” vid Luleå tekniska universitet. Avhandlingens övergripande syfte är att studera den personcentrerade samordnade vårdplaneringen, med fokus på den planering som sker inom primärvårdens hälso- och sjukvård i samverkan med socialtjänsten för personer 65 år och äldre som bor i eget boende.

Avhandlingen består av fyra delstudier som beskriver den samordnade vårdplanering med fokus på personcentrerade interaktioner (1), studerar hur det personcentrerade ramverket kan användas i den samordnade vårdplaneringen (2), studerar vilka egenskaper som gör att den samordnade vårdplaneringen fungerar för alla deltagare (3) samt studerar innehållet i dokumenterade samordnade vårdplaner (4).

Resultaten visar på att det är svårt att uppnå en personcentrerad samordnad vårdplaneringsprocess, delvis på grund av att det saknas en etablerad definition av vad personcentrering innebär men också för att det finns olika uppfattningar om hur den samordnade vårdplaneringen ska genomföras. Dokumentationen är också ofta bristfällig. Vidare diskuterar Jobe vikten av etik, relationer och ömsesidighet under planeringen. Författaren menar att det etiska förhållningssättet, den äldre personens och de närståendes perspektiv, måste ges samma betydelse och vikt som det medicinska och det sociala perspektivet för att alla länkar i kedjan ska hålla samman.

Till avhandlingen>>

2020

2020-11-19

Samverkan för agenda 2030

Socialmedicinsk tidskrift, Vol 97, Nr 4 (2020)

I oktober publicerade Socialmedicinsk tidskrift ett nytt nummer med tema samverkan. Det handlar om samverkan för hållbarhet med Agenda 2030 som genomgående fokus. Artiklarnas huvudsakliga syfte är att visa olika aspekter av samverkan kopplat till olika välfärdsutmaningar. Utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv beskrivs olika samverkansprocesser och komponenter som upplevts som framgångsrika respektive mindre framgångsrika samt vad samverkanskompetens är.

Till tidskriften>>


Äldre administrerar sina egna omsorgsnätverk

 Ålderdom, omsorg och makt. Gamlas situation och omsorgsrelationer i nyliberala tider (Lina Palmqvist, avhandling Göteborgs universitet 2020)

Syftet med avhandlingen är att genom intervjuer, fokusgruppsdiskussioner och deltagande observationer med äldre kvinnor och män i Göteborg studera ålderdom som situation och hur omsorgsrelationer villkorar livet för äldre.

Resultaten visar att organiseringen av äldreomsorgen leder till att en stor del av ansvaret för administration och samordning av omsorgsarbetet läggs på de äldre själva.

”Till följd av fragmenteringen och formaliseringen av omsorgen, har de gamlas omsorgsbehov styckats upp och spridits ut på flera olika omsorgsrelationer. För att vardagen ska fungera behöver den fragmenterade omsorgen bli en helhet, vilket kräver arbete. Materialet visar att omsorgsanvändarna själva tar på sig en stor del av detta arbete. Omsorgsanvändarna håller i mycket av kontakten med olika instanser och de ställer även krav på stöd och hjälp. Jag argumenterar för att detta bör förstås som ett slags intellektuellt omsorgsarbete, som handlar om att administrera sitt omsorgsnätverk så att hjälpen finns tillgänglig när den behövs.”

Till avhandlingen>>

2020-06-18

Rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Vård och omsorg i hemmet 2019 – svårigheter och framgångsfaktorer (SKR, 2020)

I syfte att ta fram aktuell kunskap har SKR under 2019 genomfört workshops och dialogmöten med ett stort antal medarbetare med olika professioner från hela landet för att diskutera problem och framgångsfaktorer för vård och omsorg i hemmet. Detta har varit en del i SKR:s arbete med att stödja införandet av lagen gällande samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt att stödja utvecklingen av Nära vård.

I denna rapport presenteras medarbetarnas erfarenheter tillsammans med sammanställda data från olika källor. Rapporten beskriver både ett antal förbättringsområden utifrån svårigheter och dess konsekvenser samt går igenom framgångsfaktorer och dess möjliga vinster. Avslutningsvis presenteras exempel på olika initiativ för att förbättra vård och omsorg i hemmet.

Till rapporten>> 


Systematisk översikt, artikel i Journal of Interprofessional Care

Factors influencing interprofessional team collaboration when delivering care to communitydwelling seniors: A metasynthesis of Canadian interventions (JM Johnson, BJ Hermosura, SL Price & L Gougeon, 2020)

Den här artikeln handlar om faktorer som stödjer och möjliggör effektiv samverkan inom vård och omsorg för äldre, med fokus på hur man arbetar med tvärprofessionella team i hemsjukvården. Studien är begränsad till Kanada och baseras på en tematisk analys av sex kvalitativa studier som belyser aspekter som är viktiga för samverkan. Översikten visar på tre huvudsakliga teman:

Det första temat handlar om vikten av förtroende och respekt. Förtroende utvecklas över tid genom tydliggörande av roller och uppdrag samt genom att professionella kan förlita sig på varandras kompetens att utföra arbetet. Förtroendet återspeglar i sin tur respekt, vilket dels handlar om respekt för varandras kompetens och dels om respekt för de beslut som fattas av olika roller/professioner.

Det andra temat handlar om kommunikation. En respektfull och kontinuerlig kommunikation är väsentlig för ett effektivt samarbete och en sammanhållen vård och omsorg. Kommunikationen innefattar även närstående och andra vårdaktörer som befinner sig kring den enskilde. Kommunikationsstrategier, som exempelvis regelbundna möten, är viktigt för att förbättra samarbete och samordning och kan även bidra till ökat förtroende och respekt.

Det tredje och sista temat handlar om vikten av att ha en gemensam vision och ta fram gemensamma mål. Engagemang kring vision och mål är avgörande för såväl samarbete som dess resultat. Engagemanget kan öka genom att de professionella är delaktiga i framtagandet av mål och vision. Ett gemensamt arbete kan även bidra till en ökad tydlighet kring roller och ansvarsområden. De team som har en tydligt formulerad och delad vision och gemensamma mål tenderar också att vara mer handlingsorienterade än de som inte har det.

Till artikeln>>


Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) – lägesrapport

Regeringsuppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI).  Lägesbeskrivning 2020-03-11 1, Dnr 2017:00779, Skolverket och Socialstyrelsen

Skolverket och Socialstyrelsen har sedan 2017 ett gemensamt regeringsuppdrag som syftar till att främja samverkan mellan elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att barn och unga i behov av stöd ska får tidiga och samordnade insatser (TSI). I dagsläget följer och stöttar myndigheterna 36 utvecklingsarbeten i Sverige (16 regioner och ca 90 kommuner). Uppdraget ska slutrapporteras under 2023, men myndigheterna har under våren 2020 publicerat några preliminära resultat för den första perioden där de identifierar såväl hinder som framgångsfaktorer. Några av dessa är:

  • Långsiktighet och tålamod. Det tar tid att organisera ett utvecklingsarbete i kommuner och regioner med tre aktörer. Vid utgången av 2019 hade ett operativt arbete med att ge barn och unga tidiga insatser påbörjats inom mindre än hälften av de pågående utvecklingsarbetena, resten var i planeringsfasen.
  • Politisk förankring. Politisk förankring är generellt en framgångsfaktor för lyckade utvecklingsarbeten, men det kan också vara en stor utmaning när tre – fyra nämnder är berörda. Ytterligare en framgångsfaktor är att den politiska majoriteten och oppositionen delar såväl problembild som lösningar.
  • Definition av målgrupper. De utvecklingsarbeten som innefattar en definition av målgrupper har lättare att anpassa arbetet och insatserna till barn och unga med ogynnsam utveckling. Många aktörer är vana vid att samverka i ett sent skede, men för att prioritera tidiga insatser behöver man tänka på nya sätt.
  • TSI är inte prioriterat i besparingstider. I besparingstider nedprioriteras ofta det tidiga och förebyggande arbetet, trots kunskap om att det lönar sig för såväl individ som samhälle på längre sikt. Även ansvarsgränser mellan olika förvaltningar tenderar att snävas åt när verksamheterna är ekonomiskt pressade.
  • Systematisk uppföljning och brukarmedverkan. Fler kommuner och regioner har rapporterat svårigheter med att involvera barn, unga och föräldrar i utvecklingsarbetet, liksom att komma igång med den systematiska uppföljningen. TSI- myndigheterna påpekar att det kan finnas anledning att gå försiktigt fram och se till att de uppföljningssystem som används är säkrade juridiskt innan man påbörjar uppföljningen.

Mer om resultaten finns att läsa i Skolverkets och Socialstyrelsens rapport.

Till rapporten>>

2020-03-31

Metodstöd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Reflektionsmaterial för en utvecklad samordning (2019)

IVO granskar just nu hur aktörer inom vård- och omsorgen samordnar olika insatser för personer med kroniska sjukdomar och komplexa behov. I tillsynen har IVO fokus på att stödja aktörerna i arbetet med att förbättra samordningen. Som en del i detta har myndigheten tagit fram ett webbaserat reflektionsmaterial som aktörerna får arbeta med och som nu finns publicerat på IVO:s webbplats.

Reflektionsmaterialet består av tre delar – samverkan och samordning, nuläge samt riktning och förflyttning – och varje del inkluderar filmer, diskussionsfrågor och konkreta uppgifter.

Reflektionsmaterialet kan användas vid samtal och arbete inom den egna organisationen och vid samskapande dialog tillsammans med andra för att utveckla samordningen för personer som har behov av insatser från flera aktörer och huvudmän. Filmerna är applicerbara på samordning generellt. Diskussionsfrågorna och övningsuppgifterna går att anpassa utifrån de patient- och brukargrupper som man utgår ifrån.

Till reflektionsmaterialet>>


Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI) – Förlängt och utökat uppdrag

För att förbättra samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har Socialstyrelsen och Skolverket ett gemensamt regeringsuppdrag om tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Syftet är att identifiera hinder och framgångsfaktorer för samverkan, och på så sätt få kunskap om vad som behövs för att skapa förutsättningar för tidiga, samordnade insatser i kommuner och regioner. I uppdraget ingår även att identifiera goda exempel, beskriva juridiska och strukturella hinder för samverkan samt följa upp, utvärdera och sprida resultatet till kommuner och andra viktiga aktörer.

Myndigheterna följer och stöttar 36 utvecklingsarbeten i Sverige (16 regioner och ca 90 kommuner) indelade i fem nätverk.

Förlängt och utökat uppdrag

Det treåriga regeringsuppdraget har förlängts tom. den 16 juni, 2023 och utökats till att omfatta särskilda insatser mot riskgrupper i socialt utsatta områden samt hedersrelaterat våld och förtryck. 

Stöd i arbetet med sociala investeringar

I besparingstider prioriteras det tidiga och förebyggande arbetet ofta bort, trots kunskap om att det lönar sig för såväl individ som samhälle på längre sikt. Myndigheterna undersöker olika vägar att ge utvecklingsarbetena stöd i arbetet med sociala investeringar

Ett kunskapsstöd om praktisk samverkan väntas komma senare i år.

Mer information om TSI och Skottlandsmodellen hittar ni här:

https://www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga/Teman/tidiga-samordnade-insatser-TSI/Sidor/default.aspx

http://www.skolverket.se/tsi