Titel: ”Om intern samverkan i kommunal förvaltning – kring personer med psykiatrisk och/eller missbruksproblematik” (2023)

Författare: Eva M. Karlsson, fil. dr i etnologi och projektledare, Nestor FoU-center

Läs rapporten (Nestors webbplats) >>

Se filmad intervju med författaren (Vimeo) >>

Frågor om rapporten? Kontakta författaren eva.karlsson@nestorfou.se

Chefer och medarbetare i Stockholms län är välkomna TILL EN HELDAGDSKONFERENS KRING SPEL OM PENGAR

BOKA IN DEN 4 ELLER 5 DECEMBER 2019!

Välkomna till en heldagskonferens kring ”Spel om pengar” som är en fortsättning på förra årets välbesökta spelkonferenser som arrangerades av Länsstyrelsen i december 2018. Årets konferenser är ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen i Stockholm, Storsthlm, Stockholms universitet och Stockholms stad.

Konferensens syfte och innehåll

Under konferensen presenteras den senaste spelforskningen och lokala exempel på arbetssätt kring spelförebyggande arbete, tidiga insatser samt vård och behandling. Vi vill genom konferensen bidra till en fördjupad kunskap och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte samt öppna upp för samverkan kring spelfrågan.

Målgrupp

Chefer, strateger/utvecklingsledare och medarbetare som berörs av spelfrågan inom exempelvis:

• Preventionssamordning, fält- och fritidsverksamhet, kultur- och idrottsverksamhet
• Socialtjänstens verksamheter inom barn och unga, familj, budget- och skuldrådgivning, ekonomiskt bistånd, missbruk och anhörigstöd
• Tillstånd och tillsynsverksamhet
• Utbildningsförvaltningen; rektorer och elevhälsan
• Ungdomsmottagningar
• Öppenvårdsverksamheter

Datum: 4 december: Nordost*- och Nordvästkommuner**

5 december: Stockholms stad och Södertörnskommuner***

Info: Ett detaljerat program med mer information kommer under hösten!

Kostnad: Kostnadsfritt, fika ingår

Anmälan: öppnar senare i höst. Se Länsstyrelsen kalendarium (https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/kalender) samt utskick via era nätverk.

Varmt välkommen!

* Nordostkommunerna: Danderyd, Lidingö, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker.

** Nordvästkommunerna: Sollentuna, Upplands Väsby, Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro.

*** Södertörnskommunerna: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö.

Inbjudan som pdf>>

För mer information och kontakt:

Länsstyrelsen i Stockholm
Sofia Herlitz
sofia.herlitz@lansstyrelsen.se

Malin Carlström
malin.carlstrom@lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se/stockholm

Personer som både har psykiska problem och en beroendeproblematik har ofta komplexa behov som innebär att de behöver flera olika hjälpinsatser samtidigt. 2009 lagstiftades om två nya krav på samverkan. Dels ska kommuner och landstingspsykiatri upprätta lokala samverkansöverenskommelser, vilket sedan 2013 även gäller för kommuner och landstingens beroendevård, dels ska samordnade individuella planer upprättas för enskilda personer. SIP ska göras vid behov av samordning för personer som har insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, om personen själv samtycker till det.

Tidigare studier visar att en väl uppbyggd struktur är viktig för effektiv samverkan, men att det ändå kan vara svårt att få samverkan att fungera på ett sätt som gagnar individuella brukare.

I den aktuella rapporten undersöker David Matscheck hur SIP tillämpas för personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i fyra kommuner i nordöstra Stockholm. Totalt har 34 akter (SIP-dokument och annan individdokumentation) hos socialtjänsten undersökts, där SIP har upprättats för vuxna personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Med reservation för att enheterna för socialpsykiatri i två av kommunerna inte deltog i studien, visar resultaten på att tillämpning och även uppföljning av SIP är mycket ojämn, liksom deltagandet från olika myndigheter och vårdinstanser. Däremot framkom att de personer som fick SIP hade komplexa behov som kräver samordning av insatser och samverkan mellan parterna, vilket visar att SIP, när den tillämpades, riktades mot de brukare som avses i lagstiftningen. Behoven rörde sig huvudsakligen om behandling av samtidig psykisk ohälsa och missbruk, fysiska problem samt behov av sysselsättning, boende och försörjning.

Komplexiteten i brukarnas problem motiverade samverkan i sig, men i övrigt var det ofta oklart varför man valde att upprätta en SIP. I likhet med David Matscheck och kollegors tidigare studie ”The Coordinated Individual Plan – is this a solution for complex organizations to handle complex needs?” (Matscheck, Piuva, Eriksson & Åberg 2018), kan SIP utifrån dessa resultat karaktäriseras som en osystematisk form av flerpartsmöte, eller möjligen case coordination, som uppnår en måttlig grad av samverkan kring individuella brukare. Brukarnas roll i denna samverkansform dokumenterades på ett begränsat sätt och förefaller oklar.

David Matscheck rekommenderar att strukturen kring samverkan ses över på såväl regional nivå som kommunal nivå samt att tydligare modeller implementeras för tillämpning av SIP.

Ladda ner rapporten>>