Koordinatorns roll

På Anhörigriksdagen 9–10 november 2022 berättade Mona Pihl, möjliggörare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), om projektet ”Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning”, som avslutades 2021, och de positiva effekter koordinatorstödet har fått för de familjer och kommuner som deltagit.

Hon inledde med att förklara vad en koordinators roll är, att en koordinator alltid arbetar på föräldrarnas uppdrag och ger olika former av praktiskt stöd. En stor del kan handla om att informera om vilket stöd det finns att få från samhället. Det kan också handla om samverkan, att hjälpa till så att de som ska hjälpa barnet får kontakt med varandra och familjen.

Mona Pihl betonade att en koordinator alltid ska ses som ett viktigt komplement vad gäller stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. En koordinator kan bidra till att minska stress och hjälpa till att upprätta bra rutiner som bär över tid. Koordinatorn kan fungera som en utomstående, neutral part, exempelvis gentemot andra instanser. Målsättningen är att stärka föräldrarna i deras föräldraskap och på sikt är målet att familjen inte ska behöva stöd från en koordinator.

Projektet ”Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning”

Mona Pihl redogjorde sedan för projektet ”Koordinatorstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning”, som pågick 2019–2021, där hon var projektledare. Projektet har sin bakgrund i ett kunskapsstöd som Socialstyrelsen presenterade i oktober 2017 på uppdrag av Socialdepartementet: Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning.

Där presenterades en modell för förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning. De tre samordningsfunktioner som anses mest centrala är: samordnad informationstjänst, gemensam planeringsprocess och praktiskt stöd av en koordinator.

Enligt Mona Pihl är syftet och målet med koordinatorstöd att det ska bidra till att barn får ökad livskvalitet och hälsa, att föräldrarnas hälsa ska öka, samt att möjligheterna för föräldrarna att arbeta ska förbättras. Syftet med projektet var att undersöka hur koordinatorstödet skulle kunna fungera på bästa sätt och vilken effekt stödet hade.

Under projekttiden deltog åtta olika stora kommuner, spridda över landet, i projektet och totalt fick 138 familjer stöd under projekttiden. Av alla föräldrar som fick stöd var cirka 75 procent kvinnor och 40 procent av alla föräldrar var ensamstående.

När det gällde vilka funktionsnedsättningar barnen hade i de familjer som deltog i projektet, stod autism eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för cirka 60 procent. I familjerna som fick stöd var det fler pojkar än flickor, och framförallt barn i tidiga skolåldern.

Det stöd från koordinator som efterfrågades mest, handlade det om stöd vid olika kontakter gällande barnen, praktiskt stöd, exempelvis hjälp med ansökningar, hjälp med att hitta rätt stöd och att ha ett bollplank.

Positiva effekter

Lena Phil berättar att projektets positiva effekter var att föräldrar som fått del av stödet upplevde en lägre grad av stress och oro och kände sig mer trygga än innan. Föräldrarna som deltagit skattade också en högre grad av hälsa, än före de fick del av koordinatorstödet. Även sysselsättningsgraden hade ökat bland föräldrarna. Det var fler som uppgav att de orkade jobba heltid tack vare stödet. Förhoppningen är förstås att fler kommuner ska erbjuda det här stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.

Hon avslutade med att tipsa om Nka:s webbplats där man kan läsa mer om koordinatorstöd.

Läs hela artikeln på Nka:s webbplats>>

Utbildningens omfattning

Utbildningsmaterialet täcker in:

1. Processen för samordnad planerad utskrivning (SPU)
2. IT-stödet Lifecare SP

och beräknas ta cirka två till tre timmar att gå igenom.

Läs mer>>

FoU Nordost har också tagit fram ett metodstöd som kan hjälpa dig som arbetar med nyanlända att kommunicera bättre med denna grupp. Metodstödet innehåller information om vad som särskiljer personer som inte lärt sig läsa och skriva som barn, saker som kan vara bra att tänka på i mötet och kommunikationen med dessa personer samt information om stödmaterial och tips och råd som kan underlätta inlärningen. Läs mer och ladda ner metodstödet>>

Christofer Lindgren och Li Åslund, forskningsledare på FoU Nordost, har tillsammans med
Maj Törnlind, gestaltterapeut och f.d. verksamhetsutvecklare med lång erfarenhet av arbete med nyanlända som inte lärt sig att läsa och skriva som barn, satt ihop ett metodstöd som syftar till att förbättra och underlätta kommunikationen med denna grupp.

Metodstödet innehåller information om vad som särskiljer personer som inte lärt sig läsa och skriva som barn, saker som kan vara bra att tänka på i mötet och kommunikationen med denna grupp samt information om stödmaterial och tips och råd som kan underlätta inlärningen.

Metodstödet är framtaget för dig som arbetar med nyanlända inom socialtjänsten.

Ladda ner metodstödet här>>

Se kortfilm om metodstödet med Christofer Lindgren:

FoU Nordost bjuder in till ett webbseminarium med Maj Törnlind, f.d. verksamhetsutvecklare med lång erfarenhet av nyanlända som inte kan läsa och skriva, om inlärningsförutsättningarna hos denna grupp. Vid seminariet presenteras även en vägledning för kommunikation med gruppen som har tagits fram av FoU Nordost i samarbete med berörda verksamheter i nordostkommunerna.

Målgrupp: Anställda i nordostkommunerna som möter nyanlända i sitt arbete.

Datum och tid: Onsdag 1 september kl. 13–16.

Plats: Online via Teams. Länk skickas ut efter sista anmälningsdag.

Anmälan: Sista anmälningsdatum är passerat.

Inbjudan som pdf>>

För mer information och kontakt

Christofer Lindgren
forskningsledare FoU Nordost
tfn: 073 662 01 49
e-post: christofer.lindgren@founordost.se

Den 9 mars 2021 höll Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten ett webbinarium om individbaserad systematisk uppföljning. Webbinariet ger en introduktion till vad individbaserad systematisk uppföljning innebär. Det kan förslagsvis ses tillsammans i en verksamhet som vill börja arbetet med att följa upp individer i socialtjänsten. Webbinariet kan ses i sin helhet eller delas upp genom att spola fram till det kapitel som det finns intresse av.

Kapitel 1: Mia Ledwith, samordnare SKR, ger en introduktion till systematisk uppföljning.

Kapitel 2: Jenny Nybom, forskare Socialstyrelsen, presenterar SUreg, ett datorbaserat verktyg för systematisk uppföljning. (Efter 31 min)

Kapitel 3: Manólis Nymark, jurist på SKR, om juridiska förutsättningar för systematisk uppföljning. (Efter 1 h 30 min)

Kapitel 4: Timrå kommun (ekonomiskt bistånd), Trosa (missbruks- ocb beroendevård) och Tierp (äldreomsorg) delar med sig av sitt arbete. Moderator för den här delen är Anna Jakobsson Lund Kommunförbundet Västernorrland. (Efter 2 h 17 min)

Läs mer och se webbinariet här>>

Nästa webbinarium om individbaserad systematisk uppföljning är den 1 okt. Då ligger fokus på kopplingen mellan individbaserad systematisk uppföljning, ledningssystem och annat kvalitetsarbete. Mer information och anmälningslänk kommer inom kort under ”Hitta evenemang” på skr.se.

Digitalt samarbetsrum för individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten

SKR har även öppnat ett digitalt Samarbetsrum för individbaserad systematisk uppföljning inom socialtjänsten för kommunerna. Där kommer de att samla information, tipsa om utbildningar och konferenser samt dela med sig av stöd och material. Deltagare kan även ställa frågor och hitta varandra för att ta del av andras arbete. För att gå med i med i Samarbetsrummet för individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten skicka ett mejl till SKR:s Kontaktcenter på info@skr.se och skriv att du önskar tillgång till samarbetsrummet Individbaserad systematisk uppföljning.

Denna rapport handlar om att synliggöra erfarenheter av samverkan mellan olika verksamheter inom slutenvård, primärvård och äldreomsorg i samband med utskrivning från sjukhus under coronapandemins första våg. Rapporten bygger på en fokusgruppstudie som genomfördes av FoU Nordost under hösten 2020, med deltagare från berörda verksamheter från slutenvård, primärvård, socialtjänst och kommunal vård- och omsorg inom nordostkommunerna i Stockholms län.

De övergripande resultaten visar att fokusgrupperna anser att samverkan generellt sett har fungerat bra – ”under rådande omständigheter” – och i vissa avseenden till och med bättre än innan pandemin. Samtidigt pekar fokusgrupperna på att samverkan i samband med att den äldre skrivs ut från sjukhus inte alltid fungerat som avsett utifrån överenskommelse och rutiner enligt LUS.

Utöver att lyfta fram deltagarnas erfarenheter och lärdomar av samverkan, fokuserar rapporten på några återkommande teman som berör olika strukturella och kontextuella faktorer som påverkar upplevelsen av samverkan, till exempel information, kommunikation, relationer och tidigare erfarenheter av samverkan.

Rapporten avslutas med några sammanfattande reflektioner och tankar för fortsatt förbättringsarbete. Med rapporten vill vi samla vård- och omsorgsaktörernas erfarenheter och lärdomar från denna period i syfte att skapa ett kunskapsunderlag att använda i utvecklingsarbete.

Till rapporten>>

FoU Nordost bjuder i samarbete med Koordination Norrort och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad in till en kunskapsträff om arbetet med information och kommunikation i mötet med nyanlända.

Christofer Lindgren, forskningsledare FoU Nordost

Presentation av rapporten ”Att informera nyanlända – en kartläggning av arbetet i mottagandeteam och socialtjänst”. Hur sker informationsarbetet mot nyanlända i det kommunala mottagandet ut idag? Vilka erfarenheter har professionella och brukare och vilka utvecklingsbehov finns?

Josefin Wångdahl, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Josefin har forskat om hälsolitteracitet som rör en persons förmåga att inhämta, förstå, värdera och agera utifrån hälsoinformation. Varför är hälsolitteracitet viktigt att känna till, hur kan vi arbeta med det för att undvika onödig ohälsa bland nyanlända, och för att förbättra vår kommunikation med gruppen generellt?

Datum och tid: 29 mars kl. 9.00–12.00

Plats: Online via Teams. Länk skickas ut efter sista anmälningsdag.

Anmälan: Anmäl dig i formuläret nedan senast onsdagen 24 mars.

Varmt välkommen!

Inbjudan som pdf>>

Till rapporten>>

Var: Norra Latin/City Conference Center, Stockholm

När: Tisdag 26 maj 2020, kl.09.00-16.00

Vad/hur: Nätverkstillfällen, föreläsningar, workshops
Kostnadsfritt deltagande, inkl. lunch och fika

Arrangörer: Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

Vad händer under dagen?

Digin innehåller föreläsningar, temaspår med workshops, en utställning och många nätverkstillfällen. Programmet är framtaget för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för samverkan och erfarenhetsutbyte och kommer att uppdateras löpande.

För de som inte har möjlighet att medverka på själva dagen men ändå vill ta del av programmet kommer stora delar av dagen direktsändas via webben, med möjlighet till direkttextning, teckenspråkstolkning och syntolkning.

Se program>>

Anmäl dig här senast 15 maj>>

Vem är dagen till för?

Digin är en dag för dig som arbetar inom offentlig sektor som vill eller behöver veta mer om hur tillgänglighet kan och bör inkorporeras i verksamheten.

Program och upplägg är utformat för att vara relevant oavsett om man har lite eller mycket kunskap och insikt i området. Tanken är att Digin ska passa personer med olika ansvar och yrkesroller.

Till exempel dig som arbetar med verksamhetsutveckling och förvaltning eller är beställare, upphandlare, IT-ansvarig, systemförvaltare, utvecklare, webbredaktör, kommunikatör, UX-designer.

Varför behövs en nätverksdag om digital inkludering och tillgänglighet?

Lagar och krav på tillgänglighet ökar, delvis för att balansera upp att samhällets snabba digitalisering riskerar att exkludera vissa grupper allt hårdare. Digitalisering och teknisk utveckling kan och ska ge större möjligheter att inkludera alla i samhället, inte skapa skarpare gränser som ökar utanförskapen.

För att vi inom offentlig sektor ska kunna utföra våra uppdrag samtidigt som vi möter ökade krav på tillgänglighet och bidrar till ett demokratiskt samhälle behöver vi hitta bra, effektiva arbetssätt och verktyg.

Praxis och tydlig vägledning saknas ännu på en del områden och vi behöver lära av varandra och hitta vägen framåt tillsammans. Genom att dela erfarenheter och kunskap och fokusera på möjligheter och lösningar kan vi underlätta allas arbete med digital inkludering.

Läs mer>>