SBU har sammanställt forskning om effekter av insatser som ska motverka gängrelaterad kriminalitet bland barn och unga. Insatserna ges av socialtjänst, kriminalvård, skola, polis eller civilsamhälle, ibland i samverkan.

Några slutsatser:

• Insatser i skolan för elever på mellanstadiet, det vill säga universella insatser som riktas till många, kan förebygga medlemskap i gäng och bärande av vapen.
• Insatser av typen fokuserad avskräckning bland gängkriminella minskar skjutvapenvåld med en fjärdedel, över en tid av i genomsnitt cirka tre år. Sluta skjut-projektet i Malmö är ett exempel på hur metoden provats i Sverige.
• Psykosociala insatser till gängkriminella under frivård (övervakning) kan minska fortsatt kriminalitet till närmare hälften i upp till ett år efter avslutad insats.
• Insatser mot öppna drogmarknader kan minska narkotikabrottslighet med cirka en tredjedel.

– Resultaten tyder på att det finns starkt empiriskt stöd för att riktade insatser mot gängmedlemmar, eller de som är riskutsatta för att bli gängmedlemmar, kan ha en förebyggande effekt. Det handlar framför allt om insatser som innebär psykosocialt stöd från samhällsaktörer som samverkar, exempelvis frivården och socialtjänsten, säger SBU:s sakkunnige Amir Rostami.

– Men att det saknas forskningsresultat om vissa insatser betyder inte med automatik att de inte fungerar. Vi hoppas på fortsatt forskning om dessa och fler insatser, med svenska förhållanden som utgångspunkt.

SBU:s slutsatser baseras på resultaten från 43 vetenskapliga studier om psykosociala insatser till barn och unga vuxna under 30 år.
Rapporten belyser även etiska aspekter av hur insatserna används för barn och unga.

Läs mer och ladda ner rapporten Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna>>

Psykosociala insatser behöver ofta anpassas till kontextuella faktorer, såsom den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen. Dock är det sällan klarlagt vilka komponenter i komplexa psykosociala insatser som är nödvändiga för att få önskade effekter, och vilka som kan modifieras utan att äventyra utfallen. Bättre kunskap om så kallade kärnkomponenter kan hjälpa till vid utbildning, implementering och utveckling av en insats i olika kontexter. Utgångspunkten för det här seminariet är forskning om kärnkomponenter i föräldrastödsprogram.

Seminariet leds av Frances Gardner, som är professor i barn- och familjepsykologi vid universitet i Oxford, England. Gardners forskning fokuserar på utveckling och testning av interventioner till föräldrar som är i behov stöd, till exempel för barn med beteendeproblematik eller barn som utsätts för psykisk eller fysisk misshandel. Forskningen handlar om att identifiera verksamma komponenter som faktiskt driver förändringar, och vilka interventioner som inte gör det.

I en efterföljande diskussion deltar:

• Jill Fialdini Yenidogan, socionom och enhetschef för öppenvård och familjehemsvård på Caleo Omsorg;
• Viktor Kaldo, leg. psykolog och professor i klinisk psykologi vid Linnéuniversitetet och forskargruppsledare vid Karolinska institutet och Centrum för psykiatriforskning;
• John Kjøbli, sektionschef förebyggande och behandling, Centrum för barns och ungdomars psykiska hälsa professor vid institutet för pedagogik, universitet i Oslo.

Seminariet modereras av Knut Sundell, SBU.

OBS! Seminariet kommer att hållas på engelska.

Datum och tid: 8 oktober 2021 kl. 14.00–15.30

Plats: Digitalt seminarium. Länk skickas till alla som har anmält sig före mötet.

Kostnad: Seminariet är gratis men kräver föranmälan.

Anmälan: Anmäl dig här>>

För mer information och kontakt:

Hör av dig till stella.jacobson@forte.se