Datum och tid: 21 september kl. 13.00–16.00 och 22 september kl. 9.00–12.00 2022.

Plats: Digitalt via Zoom. (En parallell utbildning kommer även att hållas på plats i Stockholm 22 november kl. 9.00–16.00. Läs mer på SKRs webbplats>>).

Kostnad: 2 100 kr exklusive moms per deltagare.

Anmälan: Anmäl dig här senast 12 september 2022>>

Innehåll

Individinformation i uppföljningar behöver ofta dokumenteras och sammanställas i verktyg vid sidan av de verksamhetssystem där information för handläggning och dokumentation finns om individer i socialtjänsten. Excel är ett program som de flesta har tillgång till och som har de funktioner som krävs för både sammanställning och analys, om hänsyn tas till integritetsskydd och informationssäkerhet.

SKR erbjuder därför en utbildning i Excel som verktyg för individbaserad systematisk uppföljning. Utbildningen består av två workshops á tre timmar fördelade på två dagar. Utbildningen varvar genomgångar med praktiska övningar i Excel, tid för eget arbete och frågor. Till utbildningen finns ett datamaterial som utgår från verksamhet inom socialtjänsten och som kan användas för fortsatt träning efter utbildningen.

Material och inspelning

Vi kommer att tillhandahålla datamaterial som används för träning och övningar under utbildningen. Utbildningen spelas in och delas med deltagarna i efterhand.

Workshop 1, ”Att skapa en tabell för registrering”, 21 september kl. 13.00–16.00

I workshop 1 går vi igenom hur uppgifter från uppföljning kan struktureras och dokumenteras genom att vi tillsammans skapar en tabell för att underlätta gemensam registrering vid uppföljning. Funktioner i Excel som tas upp är bland annat dataverifiering, text till kolumn och leta rad.

Workshop 2, ”Pivottabell för analys av data”, 22 september kl. 9.00–12.00

I workshop 2 fokuserar vi på pivottabeller och går igenom hur sammanställning och analys av de uppgifter som samlats in kan göras. Exempel på funktioner i Excel som tas upp är infoga och uppdatera pivottabell, olika typer av filtrering, pivotdiagram och utsnitt.

Målgrupp

Denna utbildning riktar sig till dig som vill bli bättre på att använda Excel som verktyg i arbetet med individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten. Din roll kan vara verksamhetsutvecklare/kvalitetsutvecklare eller liknande. Baskunskaper i Excel är nödvändigt, men du behöver inte använda Excel i ditt dagliga arbete.

Förkunskap och tillgång till uppkoppling

Baskunskaper i Excel är nödvändigt, men du behöver inte använda Excel i ditt dagliga arbete, utan kan vara ”nybörjare”.

Deltagare behöver ha tillgång till dator med bra internetuppkoppling och två skärmar för att på bästa sätt kunna delta.

För mer information och kontakt

Vid frågor om innehållet i utbildningen kontakta Peter Basun, utbildningsansvarig:
peter.basun@umea.se

Forskningsprojektet SAMSAS – Samskapad samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre startade upp 2021 och handlar om hur kommun, region och civilsamhälle kan samverka bättre för att förebygga ohälsa hos gruppen äldre personer som bor kvar hemma. Projektet, som kommer att pågå i fyra år, är ett samarbete mellan Stockholms läns FoU:er med äldreinriktning, FoU Nordost, FOU nu, Nestor FoU-center och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. SAMSAS är ett så kallat ”aktionsforskningsprojekt” vilket betyder att forskningen bedrivs tillsammans med de som berörs av den. Det kan handla om att involvera parter som har kunskaper om de äldre och resurser för förebyggande insatser för de äldre. Syftet är att förbättra och utveckla hur man samarbetar på området.

Vilken är FoU Nordosts roll i projektet?

Christofer Lindgren, forskningsledare på FoU Nordost, och Eva Karlsson, projektledare på Nestor FoU-center, bedriver följeforskning i SAMSAS. Följeforskning innebär att de finns med och studerar och granskar hur detta sätt att forska på förverkligas.

– Det handlar om att lära sig mer om det här sättet att forska på, säger Christofer Lindgren. Mötet mellan forskare och praktiker som behandlas som medforskare, vilka resultat den här typen av forskning för med sig och hur man kan göra det i kontexten av äldre personer. Vår uppgift är att finnas med, observera, reflektera och återkoppla hur forskningsplanerna förverkligas i praktiken i mötet mellan forskare och praktiker. Tanken är att vi ska bidra till ett ökat lärande under projektets gång och även bygga in ett element av kontinuerlig utveckling i själva forskningsprojektet.

Vad pågår i projektet under våren?

Projektet i sin helhet är i nuläget inne i en kartläggning av hur samverkan ser ut idag på området, vilka aktörer som är involverade och hur förutsättningarna för samarbetet ser ut. Planen under våren är att identifiera ett antal lokala fall som man sedan kan gå in och arbeta aktivt i för att hitta nya metoder för samverkan från och med i höst.
Kartläggningen består av tre delar som löper parallellt:

• Titta på den samverkan som finns på området – hur fungerar den i dagsläget?
• Chefer och beslutsfattare intervjuas om hur de ser på förutsättningar för samverkan.
• En registerstudie av de äldre personer som debuterar som mottagare av vård- och omsorgsinsatser från socialtjänsten. Vilka är deras livsomständigheter och vad har föregått framväxten av deras omsorgsbehov? När och var är förebyggande insatser viktigast att sätta in?

Vilka frågeställningar brottas man med?

– Går det att få in en större bredd av kunskap, resurser och erfarenheter i arbetet kring gruppen äldre som bor kvar hemma? Det är en komplex fråga, menar Christofer Lindgren. Därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan de aktörer som har olika typer av kunskap om den här frågan. Projektet SAMSAS är i nuläget avgränsat till att fokusera på utvecklandet av nya former för samarbete mellan dessa parter, men i förlängningen kommer arbetet förhoppningsvis även att leda till förbättrade förebyggande insatser för de äldre.

Läs mer om SAMSAS>>

Christofer Lindgren
forskningsledare FoU Nordost
e-post: christofer.lindgren@founordost.se
tfn: 073 662 01 49

I rapporten vrider och vänder författaren Emanuel Åhlfeldt på begreppen ”vetenskap och beprövad erfarenhet”, ”evidensbaserad praktik” och ”kunskapsstyrning”, vilka är komplexa och inte helt enkla att ringa in då de används på olika sätt i olika sammanhang och förändras över tid.
Rapporten är skriven som ett bidrag till en mer gemensam förståelse av begreppen, och som underlag och uppslag i arbetet med att bygga upp en kunskapsbaserad socialtjänst.
Den vänder sig främst till chefer och ledning inom socialtjänsten.

Titel: ”Begrepp i rörelse – En analys av begreppen vetenskap och beprövad erfarenhet, evidensbaserad praktik och kunskapsstyrning i socialtjänsten”
Författare: Emanuel Åhlfeldt, fil. dr i sociologi och projektledare på Nestor FoU-center.

Ladda ner rapporten>>

Läs intervju med rapportförfattaren Emanuel Åhlfeldt>>

Datum och tid: 9 februari kl. 10.00–16.45.

Plats: Konferensen sänds digitalt. Inför konferensen kommer en länk att skickas ut.

Anmälan: Anmäl dig här/läs mer om programmet och dagens talare>>

För mer information och kontakt

e-post: sofia.rydh@soch.lu.se

Arrangör

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS)>>

Syftet med forskarskolan är att föra forskning närmare verkligheten.

För att öka kompetensen samt främja långsiktig kunskapsbildning i socialtjänsten bedriver studerande i forskarskolan behovsinriktad och praktiknära forskning.

Bakgrunden till denna nationella satsning är regeringens forskningsproposition från 2016, “kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft” (prop. 2016/17:50) som bl.a. utmynnade i Fortes nationella forskningsprogram om tillämpad välfärdsforskning, som forskarskolan är en del av.

Lunds och Malmö universitet har tillsammans ansvaret för att driva forskarskolan i partnerskap med Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

FoU Nordost har också tagit fram ett metodstöd som kan hjälpa dig som arbetar med nyanlända att kommunicera bättre med denna grupp. Metodstödet innehåller information om vad som särskiljer personer som inte lärt sig läsa och skriva som barn, saker som kan vara bra att tänka på i mötet och kommunikationen med dessa personer samt information om stödmaterial och tips och råd som kan underlätta inlärningen. Läs mer och ladda ner metodstödet>>

Christofer Lindgren och Li Åslund, forskningsledare på FoU Nordost, har tillsammans med
Maj Törnlind, gestaltterapeut och f.d. verksamhetsutvecklare med lång erfarenhet av arbete med nyanlända som inte lärt sig att läsa och skriva som barn, satt ihop ett metodstöd som syftar till att förbättra och underlätta kommunikationen med denna grupp.

Metodstödet innehåller information om vad som särskiljer personer som inte lärt sig läsa och skriva som barn, saker som kan vara bra att tänka på i mötet och kommunikationen med denna grupp samt information om stödmaterial och tips och råd som kan underlätta inlärningen.

Metodstödet är framtaget för dig som arbetar med nyanlända inom socialtjänsten.

Ladda ner metodstödet här>>

Se kortfilm om metodstödet med Christofer Lindgren:

Den 9 mars 2021 höll Partnerskapet till stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänsten ett webbinarium om individbaserad systematisk uppföljning. Webbinariet ger en introduktion till vad individbaserad systematisk uppföljning innebär. Det kan förslagsvis ses tillsammans i en verksamhet som vill börja arbetet med att följa upp individer i socialtjänsten. Webbinariet kan ses i sin helhet eller delas upp genom att spola fram till det kapitel som det finns intresse av.

Kapitel 1: Mia Ledwith, samordnare SKR, ger en introduktion till systematisk uppföljning.

Kapitel 2: Jenny Nybom, forskare Socialstyrelsen, presenterar SUreg, ett datorbaserat verktyg för systematisk uppföljning. (Efter 31 min)

Kapitel 3: Manólis Nymark, jurist på SKR, om juridiska förutsättningar för systematisk uppföljning. (Efter 1 h 30 min)

Kapitel 4: Timrå kommun (ekonomiskt bistånd), Trosa (missbruks- ocb beroendevård) och Tierp (äldreomsorg) delar med sig av sitt arbete. Moderator för den här delen är Anna Jakobsson Lund Kommunförbundet Västernorrland. (Efter 2 h 17 min)

Läs mer och se webbinariet här>>

Nästa webbinarium om individbaserad systematisk uppföljning är den 1 okt. Då ligger fokus på kopplingen mellan individbaserad systematisk uppföljning, ledningssystem och annat kvalitetsarbete. Mer information och anmälningslänk kommer inom kort under ”Hitta evenemang” på skr.se.

Digitalt samarbetsrum för individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten

SKR har även öppnat ett digitalt Samarbetsrum för individbaserad systematisk uppföljning inom socialtjänsten för kommunerna. Där kommer de att samla information, tipsa om utbildningar och konferenser samt dela med sig av stöd och material. Deltagare kan även ställa frågor och hitta varandra för att ta del av andras arbete. För att gå med i med i Samarbetsrummet för individbaserad systematisk uppföljning i socialtjänsten skicka ett mejl till SKR:s Kontaktcenter på info@skr.se och skriv att du önskar tillgång till samarbetsrummet Individbaserad systematisk uppföljning.

Vi förväntas i allt högre grad använda digital teknik för att vara delaktiga i vår vardag och i samhället. Men den som inte använder digital teknik riskerar bli begränsad och hamna i utanförskap. Socialtjänsten har en viktig roll i frågor som rör invånarnas delaktighet.

Nu vill vi, några av FoU:erna i Stockholms län, i samarbete med forskargruppen CACTUS från Karolinska Institutet, bjuda in till ett regionalt dialogforum på temat Delaktighet för alla i det digitaliserade samhället.

Välkommen till vårt första dialogforum, där vi ger en introduktion till ämnet och presenterar forskning och projekt. Vi kommer också att hjälpas åt att hitta inriktningen på det framtida arbetet!

Målgrupp: Vi vänder oss till dig som är intresserad av frågor som rör invånarnas delaktighet i ett digitaliserat samhälle, och hur socialtjänsten, och dess verksamheter inom till exempel äldreomsorgen och LSS, kan möta dessa utmaningar. Du kanske är socialchef, strateg, utvecklingsledare, ansvarig för införande av välfärdsteknologi, arbetar inom någon av socialtjänstens verksamheter, eller representerar en brukarorganisation eller förening.

Datum och tid: torsdag 27 maj 2021 kl. 13–16.

Plats: Online via Zoom. Anslutningslänk skickas ut efter sista anmälningsdag

Anmälan: Anmäl dig här senast 24 maj>>

Program

• Presentationer av aktuell forskning och pågående utvecklingsprojekt kring digital delaktighet i länet.
• Dialog om hur digitalt utanförskap kan förebyggas och vad som är socialtjänstens roll? Vilka utmaningar och behov finns?
• Hur kan FoU-enheterna stötta socialtjänsten i frågor om delaktighet och digitalisering?
• Idéer om nästa steg; teman för kommande träffar och framtida utvecklings/forskningsprojekt.

Vi planerar att göra föredragen från dialogmötet tillgängliga på nätet, men vi vill ha så många med i diskussionerna som möjligt under träffen 27 maj.

Detta dialogforum är det första i en rad planerade möten. Kontakta oss gärna om du vill få inbjudan till kommande träffar, även om du inte har möjlighet att delta nu, eller är intresserad av att veta mer om projektet. Vi vill också gärna ta del av dina reflektioner och idéer om digital delaktighet.
Läs mer om projektet här>>

Känner du någon som borde få denna inbjudan? Hjälp oss att sprida den vidare!

Varmt välkommen!

För mer information och kontakt

Charlotta Ryd, Äldrecentrum, charlotta.ryd@aldrecentrum.se

Elisabeth Lauritzen, FOU nu, elisabeth.lauritzen@sll.se tel 070 00 11 234

Arrangörer

FoU Nordost – www.founordost.se

FoU Nordväst – www.fou-nordvast.se

FOU nu – www.founu.se

Nestor FoU-center – www.nestorfou.se

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum – www.aldrecentrum.se

CACTUS – www.ki.se/nvs/cactus-cognitive-accessibility-and-technology-use-when-ageing-in-home-and-society

Till rapporten>>

Under coronapandemin har kommuner och regioner behövt ändra arbetssätt. Omställningen till digitala lösningar har medfört stora kvalitetsförbättringar, men utvecklingsarbetet framåt begränsas av juridiska och tekniska förutsättningar och av investeringar. Därför krävs en nationell satsning skriver Arion Chryssafis och Daniel Forslund på SKR i DN debatt.

Pandemin har fått fart på utvecklingen när digitala lösningar har varit det enda hållbara alternativet. Kommunerna och regionerna har fortsatt omställningen och den digitala utvecklingen av sina verksamheter, men omställningen begränsas av juridiska och tekniska förutsättningar och av kommunernas resurser. För att kunna ta nästa steg behövs ett delat ansvar för utvecklingen. Detta kan varken etableras eller finansieras av kommuner och regioner. Staten behöver ta ansvar för en nationell digital infrastruktur, för full utbyggnad av bredband och för principer och standarder för digitala samhällstjänster, menar Arion Chryssafis och Daniel Forslund.

Läs hela artikeln, DN debatt 2020-10-31>>