Välkommen till ett digitalt seminarium om AI-stödd tolkning, 24 okt  

I socialtjänsten finns ofta behov av snabba, tillgängliga och effektiva tolktjänster, och nya tekniska lösningar väntas få ökad betydelse under kommande år. AI-baserade språkmodeller och tolkverktyg erbjuder stora möjligheter – men väcker också frågor om kvalitet, tillit, och jämlikhet. Vid detta seminarium utforskar vi hur AI-tolkning fungerar och vilka praktiska fördelar tekniken kan ge, samt risker med automatiserad översättning, och på vilka sätt AI kan komplettera, men inte ersätta, mänskliga tolkar. Medverkar gör Magnus Dahnberg från Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet samt företrädare från företaget Digital tolk.

Seminariet är ett samarrangemang med Nationella nätverket för nyanländas digitala delaktighet, som drivs gemensamt av bla. FoU Nordost och Danderyds kommun.

Tid 24 okt kl. 10.30-12.

Plats: Online via Teams

Anmäl dig genom att fylla i formuläret nedan. Länk till seminariet skicka ut dagen före.

Tema: AI och människan i centrum

I början av 2025 publicerades riktlinjer för användning av generativ AI i offentlig förvaltning av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Syftet var att skapa trygghet i hur man kan använda AI i sin verksamhet, och vad man bör tänka på när man inför sådan teknik. Samtidigt har dock vikten av att involvera och sätta människan i centrum blivit allt tydligare – inte minst i relation till en målgrupp som nyanlända där frågor om digital delaktighet är en central del av integrationsprocessen.

Som en del av det nationella nätverket i frågor som rör digital inkludering av nyanlända, i regi av bland annat Danderyds kommun och FoU Nordost, har vi den 23 maj bjudit in Mats Snäll som är senior rådgivare på Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) för att prata om de nya riktlinjerna. Han har arbetat med offentlig digitalisering i över 25 år, var delaktig i att ta fram riktlinjerna, och har erfarenhet och kompetens både kring potentialen med digitalisering, och nödvändigheten av att sätta människan i centrum för digitaliseringsarbetet.

Träffen är öppen både för dig som arbetar med nyanlända, och för dig som inte gör det men som är verksam inom socialtjänst eller näraliggande hälso- och sjukvård.

När: 23 maj 11:00–12:00
Var: Online via Teams

Anmälan: Skriv ett mail till christofer.lindgren@founordost.se eller anna.gezelius@danderyd.se, så får du en länk till träffen

 

 

Välkommen till FoU Nordvästs morgonsoffa 21 februari; Familjerätt igår, idag och i morgon

FoU Nordväst har haft i uppdrag att följeforska Familjerätten i Sollentuna, Vallentuna och Upplands Väsby och deras arbete med Dialog utan dom under 2022-2024.

I samband med sändningen publicerar FoU Nordväst en rapport om Dialog utan dom. Kjerstin Andersson Bruck på FoU Nordväst inleder med att berätta om de huvudsakliga resultaten i rapporten.

Med oss i soffan har vi Maria Åkersten och Elisabeth Karlsson från Familjerätten som berättar om arbetet och svarar på frågor.

Datum

21 februari

Plats

Online

Tid

9.00 – 10.00

Anmäl dig via denna länk

Kontakt

Martin Åberg

Utredare

martin.aberg@sollentuna.se

08-579 220 73

Att äldre personer som grupp har en långtifrån problemfri relation till digital teknik, och större risk än andra att befinna sig i ett digitalt utanförskap, är väl känt från många studier. Men det säger ganska lite om den kvalitativa sidan av att åldras i ett digitaliserat samhälle. Hur ser äldre personers erfarenheter ut av att möta digitala lösningar och tjänster i olika delar av vardagslivet? Vilken roll spelar de digitala verktygen för möjligheten att leva sitt liv som man vill, och hur kan man förstå äldre personers behov i mötet med denna teknik på olika områden och i olika livssituationer?

Under vintern och våren 2023/24 genomförde FoU Nordost en serie fokusgruppsintervjuer med 104 äldre personer i fem nordostkommuner för att undersöka dessa frågor. I rapporten ”Att åldras i ett digitaliserat samhälle” av Christofer Lindgren och Sara Sundell Ahrén presenteras slutsatserna från studien. Resultaten visar inte oväntat att upplevelserna varierar. Bland de seniorer som är vana internetanvändare är digital vardagsteknik något som ibland underlättar livet, men ibland också försvårar det. För de äldre personer som är ”knappt digitala” sällananvändare är dock bilden mer entydig: För dem är närvaron av digital teknik oftast något som begränsar ens möjligheter att göra det man vill och som hindrar en från att vara delaktig i samhället. Gemensamt för båda grupperna är emellertid att digitaliseringen påverkar många delar av ens liv samtidigt.

I rapporten genomförs en fördjupad analys för att granska de behov som kommer till uttryck i deltagarnas berättelser. Den visar att även digitalt vana seniorer kan behöva ett stöd för att fortsätta vara digitala på de sätt de önskar, och för att inte tappa delar av sin användning över tid. Faktorer såsom otrygghet inför vissa lösningar, svårigheter i att hantera den digitala världens ständiga förändringar, och begynnande fysiska nedsättningar kan annars bidra till att man gradvis hamnar på en sluttande plan i sin teknikanvändning, och får svårt att bibehålla sin nivå på sikt. Denna tendens förstärks av att gruppen sällan har tillgång till ett stödjande sammanhang för sin teknikanvändning, på samma vis som när man var i arbetslivet. I rapporten diskuteras ett antal implikationer av resultaten för arbetet med att ge stöd till äldre personer i digitala frågor.

Läs mer och ladda ned rapporten här: