Barns delaktighet i LSS-handläggning
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), ska bland annat främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för dem som berörs, även barn – men tillämpas lagen så som det är tänkt?
Den 8 december presenterade Lill Hultman, doktorand och socionom på Sektionen för socialt arbete vid Karolinska Institutet och Ann-Marie Öhrvall, forskningsledare funktionsnedsättningsfrågor, FoU Nordost, en studie om barns delaktighet i LSS-handläggning, där handläggare i olika delar av landet deltog i fokusgruppsintervjuer. Syftet var att få kunskap om handläggarnas uppfattning om delaktighet hos barn med funktionsnedsättning i samband med utredning inför beslut om LSS-insatser, vilket inkluderar delaktighet i möten före beslut kring LSS-insatser. Under våren 2016 genomfördes sju stycken fokusgrupper med 4–7 deltagare i varje grupp. Gruppernas diskussioner bandades och skrevs ut ordagrant, varpå en kvalitativ analys genomfördes. Fokusgruppen diskuterade utifrån:
- frågor om barns delaktighet i möten i samband med utredning och beslut om insatser.
- fall där handläggarna tycker att barnet varit delaktig och där barnet inte varit delaktig.
Resultatet visade att Barns delaktighet vid LSS-handläggning är en utmaning. Det finns en risk att barnets röst inte blir hörd under utredning och inför beslut. Äldre barn är oftare delaktiga än yngre barn.
Några faktorer som tydligt påverkade delaktigheten var
- typ av funktionsnedsättning.
- kommunikationsstil (tal eller alternativ kommunikation).
I samband med seminariet fick deltagarna, som till stor del var LSS-handläggare, diskutera barns och ungas väg till delaktighet och det visade att det ser mycket olika ut i kommunerna. I många fall finns ingen nedtecknad plan för barns delaktighet även om det ingår och utförs i utredningarna.
Under diskussionerna framkom bland annat att det är lättare för handläggare att få en relation med barnet om man träffar dem i sin egen miljö, till exempel på förskola eller skola, gärna tillsammans med pedagogerna som har kunskap om barnets utveckling. Ofta kan det vara svårare att få kontakt med barnet när föräldrarna är med. Det är viktigt för handläggarna att bygga en relation med barnet för att få kunskap om barnets behov.
Samtal om barnets eller ungdomens behov av insatser kan vara besvärande då fokus, speciellt vid bedömning av behov av assistans, ligger på det barnet/ungdomen inte kan. Ett förslag på hur man lättare skulle kunna förklara handläggningsprocessen för barn och ungdomar är att man till exempel skulle kunna använda sig av ett samtalsmaterial med bildstöd.
Seminariedeltagarna var överens om att det finns ett stort behov av en utveckling av barns delaktighet i LSS-handläggning och uttryckte önskan om en kontinuerlig uppföljning på området.
Ladda ner ett informationsblad om studien här>>
Läs mer:
FN:s konvention om barnets rättigheter, http://www.regeringen.se/rapporter/2014/11/s2014.025/
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, http://www.mfd.se/delaktighet/fns-konvention/
Projektet är ett samarbete mellan Sektionen för socialt arbete, Karolinska Institutet, och FoU Nordost.
För mer information om projektet kontakta Ann-Marie Öhrvall, forskningsledare funktionsnedsättningsfrågor, e-post: ann-marie.ohrvall@binero.se