I rapporten Supported Employment – för sysselsättning och delaktighet (FoU-rapport nr 29/2018) har David Matscheck, som arbetar med socialpsykiatrifrågor, undersökt och utvärderat insatsen Supported Employment (SE), dvs. arbete med stöd, i tre kommuner: Vallentuna, Österåker och Lidingö. SE erbjuds personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, respektive utvecklingsstörning.

SE bygger på att snabbt kunna erbjuda en sysselsättning på prov på en ordinarie arbetsplats med stöd av en arbetskonsulent. Arbetskonsulentens uppdrag är dels att ordna placering, dels att ge stöd till såväl individ som arbetsplats. Det enda kriteriet för att få delta i SE är man är motiverad och vill prova. Inga tester av arbetsförmåga görs, däremot är det viktigt att hitta arbetsplatser som passar respektive person.

Syftet med utvärderingen har varit att undersöka vilka förutsättningar personerna som får insatsen SE har inför att söka arbete, hur man arbetar med insatsen för att stödja deras kontakter med arbetsplatser och vilka resultat som uppnåtts.

Socialstyrelsen rekommenderar en evidensbaserad metod för SE med amerikanskt ursprung som kallas ”Individual Placement och Support” (IPS). I rapporten konstaterar David att arbetssättet med SE i samtliga tre kommuner, har stora likheter med IPS-modellen, men att verksamheterna har utvecklats åt olika håll och att det inte finns någon gemensam modell. Särskilt förutsättningen om integrerad vård som finns i IPS-modellen, där samarbete med psykiatrin är önskvärt, stöter i Sverige på hinder beroende på system där ansvarsområden är uppdelade mellan olika sektorer och myndigheter.

Data från verksamheterna i de tre kommunerna har räknats ihop till en gemensam sammanställning i rapporten. Resultaten rörande förändringar i sysselsättning visar att verksamheterna varit framgångsrika när det gäller att få många personer i sysselsättning samt att förändringarna var ungefär lika för varje grupp oavsett typ av funktionsnedsättning, kön, ålder, eller arbetslivserfarenhet. Den dominerande sysselsättningsformen var praktik, men det fanns också en tendens till att längre inskrivning ledde till att fler fick arbete då denna andel ökade från 10 % efter sex månader till 20 % efter 18 månader. Efter 18 månader kunde också 20 % försörja sig genom lön av arbete samtidigt som andelen personer som försörjde sig helt genom socialtjänstens försörjningsstöd minskade från 13 % vid inskrivning till 4 %. Således visar utvärderingen på att SE verkar fungera bäst som en långsiktig insats.

Även om det finns annan forskning som uppvisar både bättre och sämre resultat då insatsen SE använts uppnår SE-verksamheterna i de aktuella kommunerna positiva förändringar avseende sysselsättning för många personer med psykisk funktionsnedsättning. I och med detta utgör SE-verksamheterna ett viktigt verktyg i arbetet med större integration och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och möjliggör för dessa personer att få leva som andra.

Till rapporten >>