Stimulansmedel för investering i välfärdsteknik till kommunerna
/i Nyheter /av Teresa BrandellVälfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Användare av välfärdsteknik kan vara personen själv, en närstående eller någon annan i personens närhet och tekniken kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden.
Läs mer om välfärdsteknik på Socialstyrelsens webbplats>>
Regeringen har givit Socialstyrelsen uppdraget att under 2018 fördela totalt 350 miljoner kronor i stimulansmedel mellan kommunerna i syfte att möjliggöra ökad investeringstakt gällande välfärdsteknik i verksamheter inom kommunal hälso- och sjukvård och social omsorg. Medlen kan även användas till investeringar i sådant som förbättrar förutsättningarna för att implementera välfärdsteknik i verksamheterna, t.ex. installation av wi-fi i särskilda boenden, strategisk planering och kompetensutveckling, samt inom hjälpmedelsområdet. Både verksamhet i kommunal regi och verksamhet som bedrivs av enskilda utförare på uppdrag av kommunen har möjlighet att ta del av stimulansmedlen.
Läs mer om regeringsbeslutet här>>
Läs regeringens pressmeddelande om satsningen på välfärdsteknik>>
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sammanställt förslag på hur stimulansmedlen kan användas.
Läs mer på SKL:s webbplats>>
Enligt regeringsbeslutets fördelningsnyckel har nordostkommunerna möjlighet att rekvirera medel upp till följande belopp:
- Danderyd 1 132 368 kr (0,32 %)
- Lidingö 1 599 974 kr (0,46 %)
- Norrtälje 2 588 541 kr (0,74 %)
- Täby 2 184 700 kr (0,62 %)
- Vallentuna 948 698 kr (0,27 %)
- Vaxholm 500 735 kr (0,14 %)
- Österåker 1 383 175 kr (0,40 %)
Socialstyrelsen kommer inom kort att ge instruktioner kring när och hur medlen kan rekvireras och hur uppföljningen ska ske.
Sedan våren 2018 är digitalisering – till exempel välfärdsteknik och e-hälsa – ett av FoU Nordosts fokusområden. Vi har inlett arbetet med en omvärldsbevakning och planerar att till hösten bjuda in till aktiviteter som rör socialtjänstens arbete med digitalisering.
Förkortad arbetstid – ett sätt att förbättra arbetsmiljön inom socialtjänsten?
/i Nyheter /av Teresa BrandellFör att undersöka om förkortad arbetstid kan vara ett sätt att förbättra arbetsmiljön inom socialtjänsten har Norrtälje kommun genomfört ett pilotprojekt på enheten för familjehemsvård. Under projektet som pågick mellan 1 april 2017 och 31 mars 2018 förkortades handläggarnas arbetstid med 10 timmar per vecka. Ett projektmål var att undersöka om förändrade arbetssätt möjliggör att ett heltidsarbete kan utföras på 30 timmar. Efter en förfrågan från Norrtälje kommun har FoU Nordost utvärderat projektet, och resultatet redovisas i rapporten Förkortad arbetstid inom familjehemsvården – ett pilotprojekt (FoU-rapport nr 30/2018).
Sammantaget bidrog de nya arbetssätten under projekttiden, om än i varierande grad, till att effektivisera familjehemsenhetens arbete vilket möjliggjorde att detta kunde utföras inom ramarna för arbetstidsförkortningen. Till exempel sparades mycket restid in för handläggarna genom utökad mötesbokning på socialkontoret. Troligen minskade inte handläggarnas tid med placerade barn, men osäkerhet kring detta finns pga. icke-representativa jämförelsedata. I utvärderingen dras slutsatsen att arbetstidsförkortningen tycks ha inneburit övervägande positiva effekter för arbetsmiljön, framför allt gällande handläggarnas möjlighet att koppla av från arbetet vid ledighet, återhämta sig och uppleva god balans mellan arbete och fritid. Pilotgruppen på familjehemsenheten beskrev också tätare samarbete och utvecklad gruppdynamik när alla hjälptes åt att genomföra de förändrade arbetssätten.
Utvärderingens resultat visar på att konceptet förkortad arbetstid bör undersökas vidare, som ett möjligt verktyg att minska den höga personalomsättningen inom socialtjänsten. Det bör till exempel undersökas hur de förändrade arbetssätten som möjliggör arbetstidsförkortning upplevs ur barn- och föräldraperspektivet, liksom vilka långtidseffekterna är gällande sjukfrånvaro och personalomsättning.
Kan Supported Employment hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning att få ett arbete?
/i Nyheter /av Teresa BrandellNu publiceras rapporten Supported Employment – för sysselsättning och delaktighet av David Matscheck, projektledare i socialpsykiatrifrågor på FoU Nordost. I rapporten har David undersökt och utvärderat insatsen Supported Employment (SE), dvs. arbete med stöd, i tre kommuner: Vallentuna, Österåker och Lidingö. SE erbjuds personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, respektive utvecklingsstörning.
SE bygger på att snabbt kunna erbjuda en sysselsättning på prov på en ordinarie arbetsplats med stöd av en arbetskonsulent. Arbetskonsulentens uppdrag är dels att ordna placering, dels att ge stöd till såväl individ som arbetsplats. Det enda kriteriet för att få delta i SE är man är motiverad och vill prova. Inga tester av arbetsförmåga görs, däremot är det viktigt att hitta arbetsplatser som passar respektive person.
Syftet med utvärderingen har varit att undersöka vilka förutsättningar personerna som får insatsen SE har inför att söka arbete, hur man arbetar med insatsen för att stödja deras kontakter med arbetsplatser och vilka resultat som uppnåtts.
Socialstyrelsen rekommenderar en evidensbaserad metod för SE med amerikanskt ursprung som kallas ”Individual Placement och Support” (IPS). I rapporten konstaterar David att arbetssättet med SE i samtliga tre kommuner, har stora likheter med IPS-modellen, men att verksamheterna har utvecklats åt olika håll och att det i dagsläget inte finns någon gemensam modell. Särskilt förutsättningen om integrerad vård som finns i IPS-modellen, där samarbete med psykiatrin är önskvärt, stöter i Sverige på hinder beroende på system där ansvarsområden är uppdelade mellan olika sektorer och myndigheter.
Data från verksamheterna i de tre kommunerna har räknats ihop till en gemensam sammanställning i rapporten. Resultaten rörande förändringar i sysselsättning visar att verksamheterna varit framgångsrika när det gäller att få många personer i sysselsättning samt att förändringarna var ungefär lika för varje grupp oavsett typ av funktionsnedsättning, kön, ålder, eller arbetslivserfarenhet. Den dominerande sysselsättningsformen var praktik, men det fanns också en tendens till att längre inskrivning ledde till att fler fick arbete då denna andel ökade från 10 % efter sex månader till 20 % efter 18 månader. Efter 18 månader kunde också 20 % försörja sig genom lön av arbete samtidigt som andelen personer som försörjde sig helt genom socialtjänstens försörjningsstöd minskade från 13 % vid inskrivning till 4 %. Således visar utvärderingen på att SE verkar fungera bäst som en långsiktig insats.
Även om det finns annan forskning som uppvisar både bättre och sämre resultat då insatsen SE använts uppnår SE-verksamheterna i de aktuella kommunerna positiva förändringar avseende sysselsättning för många personer med psykisk funktionsnedsättning. I och med detta utgör SE-verksamheterna ett viktigt verktyg i arbetet med större integration och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och möjliggör för dessa personer att få leva som andra.
Mer information och kontakt
David Matscheck
projektledare socialpsykiatri, FoU Nordost
e-post: david.matscheck@binero.se
tfn: 073 662 01 44
OPRATAT – det outsagda mellan barn och föräldrar eller andra vuxna
/i Nyheter /av Teresa BrandellDet finns ännu möjlighet anmäla sig till seminariet OPRATAT den 30 maj! Seminariet tar upp det outsagda mellan barn och föräldrar och andra vuxna och hur man kan använda det webbaserade samtalsverktyget OPRATAT för att prata om tankar och känslor som ofta blir opratade i familjer med barn med funktionsnedsättning. Materialet har tagits fram med barn och unga som medforskare. Seminariet hålls av Ann-Marie Stenhammar, projektledare, som arbetar med att utreda och utvärdera samhällets stöd till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar.
Varmt välkommen! Läs mer och anmäl dig här>>
Övergången till ny utskrivningsprocess (enligt LUS) uppskjuten
/i Nyheter /av Åsa Hedberg-RundgrenÖvergången till ny utskrivningsprocess i enlighet med lagen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS) är flyttad till hösten 2018. Anledningen till att starten skjuts fram är att leveransen av den uppdaterade versionen av WebCare är försenad. Nytt startdatum kommer meddelas senare. För mer information se Vårdgivarguiden och Storsthlms webbplats.
Samverkanslagen – metodstöd för nya arbetssätt finns nu att tillgå
/i Nyheter /av Teresa BrandellI Stockholms län införs den 7 juni 2018 nya arbetssätt och en ny ansvarsfördelning utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS) som trädde i kraft den 1 januari 2018.
Nu finns metodstöd för öppenvård och slutenvård klara för arbetet med den nya utskrivningsprocessen enligt samverkanslagen. I metodstöden, som är framtagna av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, kan varje verksamhet se sitt eget arbetsflöde i utskrivningsprocessen.
Seminarium om det sociala arbetets utmaningar får goda vitsord
/i Nyheter /av Teresa BrandellDen 11 april arrangerade FoU Nordost ett seminarium med tre föreläsningar, ”Det sociala arbetets utmaningar och komplexitet samt möjligheter till utveckling” med Pia Tham, docent i socialt arbete, ”Emotioner i socialt arbete” med Lis Bodil Karlsson, forskningsledare och docent i socialt arbete FoU Nordost samt ”Betraktelser/reflektion” av Lotta Berg Eklundh, forskningsledare Individ- och familjeomsorgsfrågor FoU Nordost. Seminariet, som var öppet för alla intresserade, ingår i FoU Nordosts yrkesintroduktionsprogram för nyanställda inom socialtjänsten som arbetar med myndighetsutövning. Deltagarnas utvärdering av seminariet har visat sig vara mycket positiv. Flera deltagare tyckte att föreläsningarna var lärorika och informativa och uppskattade att tid även gavs till diskussion i mindre grupper. Avsnitten om bemötande, känslor, reflektion och förhållningssätt uppskattades särskilt av flera åhörare. Några kommentarer från deltagarna:
”Bra påminnelser om hur det är att jobba med socialt arbete, påminnelse om förhållningssätt och vad vi ska förvänta oss.”
”Det om känslor känns mycket användbart. Att tänka över hur man faktiskt känner i möten med klienter.”
”Bra utgångspunkter för fortsatt reflektion för ytterligare utveckling i min profession.”
Under våren 2018 genomförs Yrkesintroduktionsprogrammet för nyanställda inom socialtjänsten för tredje gången av FoU Nordost.
För mer information
Marie Söderström
Utvecklingsledare
e-post: marie.soderstrom@binero.se
tfn: 073 662 01 49
Delbetänkande om framtidens socialtjänst mottaget av regeringen
/i Nyheter /av Teresa BrandellBarn- äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren tog idag emot delbetänkandet ”Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst” (SOU 2018:32) av regeringens särskilda utredare Margareta Winberg. Delbetänkandet visar på socialtjänstens möjligheter med att arbeta förebyggande, för att möta problem i dagens samhälle såsom hemlöshet och ungdomskriminalitet.
Syftet med delbetänkandet är att fördjupa kunskapen om och möjligheterna med förbyggande arbete. Utredningen har i uppdrag att lämna förslag som främjar långsiktigt förebyggande arbete. Bakgrunden till översynen av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter är samhällsförändringar och nya krav på socialtjänsten och dess personal vilka medför behov av mer tidiga, förebyggande insatser för äldre, barn, våldsutsatta kvinnor, personer med missbruksproblem och andra grupper.
Utredningens slutbetänkande kommer att presenteras den första december 2018.

© FoU Nordost 2023
Kontakt
FoU Nordost
Post: Box 28, 182 11 Danderyd
Besök: Golfvägen 4/Mörby Centrum. Danderyd kommuns kontaktcenter, vån 5 (entré via butiksplanet)
e-post: info@founordost.se

