Omvärldsbevakning digitalisering

2020

2020-10-21

Vardagsteknologi för att öka välmående hos personer med demenssjukdom – systematisk litteraturöversikt

The use of everyday technologies to enhance well-being and enjoyment for people living with dementia: A systematic literature review and narrative synthesis (Sweeney, Clarke & Wolverson, 2020) University of Hull, Storbritannien

Denna översikt av kvalitativ forskning undersöker erfarenheter och synpunkter från personer med demens och deras formella och/eller informella vårdgivare när det gäller användning av skärmbaserad vardagsteknik (t.ex. dator, surfplatta, mobiltelefon) för ökat välmående. Även erfarenheter av och syn på teknikens användbarhet omfattas. I översikten ingår både studier inom ordinärt boende (6 st) och vård- och omsorgsboende (4 st).

Fyra teman som översikten identifierar är (1) att teknikanvändning kan bidra till att bibehålla en känsla av identitet, (2) att egna och andras antaganden om teknikanvändning både utmanas och bekräftas, (3) att andra personer är betydelsefulla vid användning av vardagsteknik och (4) att teknikens användbarhet påverkar om interaktionen blir effektiv, dvs. leder till önskade och meningsfulla utfall. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt att stödja möjligheter till vardagsteknikanvändning för nöjes skull bland personer med demens.

Länk till översikten>>

E-post till författaren: laura.sweeney6@nhs.net


Vardaglig internetanvändning och digitalt deltagande för tonåringar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – avhandling Linköpings universitet

Internet use and digital participation in everyday life: adolecents and young adults with intellectual disabilities (Alfredsson Ågren, 2020) 

Kristin Alfredsson Ågrens avhandling har det övergripande syftet att utforska och beskriva tillgång till och användning av internet samt digital delaktighet i vardagen bland ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskningen omfattar dels observationer av och intervjuer med unga med IF i åldrarna 13 till 24 år, dels enkäter till unga med IF och deras föräldrar kring målgruppens medie- och internetanvändning.

Sammantaget visar resultaten att det finns en eftersläpning i tillgång till och användning av internet samt i digital delaktighet för unga med IF jämfört med en åldersmatchad referensgrupp. Fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter och färre uppfattar risker med internet jämfört med i referensgruppen. Detta öppnar för möjligheten att stödja positivt risktagande – dvs. att hantera risker snarare än att undvika dem – i ungdomarnas internetanvändning och därigenom möjliggöra ökad digital delaktighet. I avhandlingen finns både lättläst sammanfattning och sammanfattning med bildstöd.

Länk till avhandlingen>>


Rapport från Begripsam om internetanvändning hos svenskar med funktionsnedsättning

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019 (Begripsam, 2020)

I juni publicerades resultatet av undersökningen ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019”. Totalt deltog 1506 personer med en eller flera diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter som kan påverka användningen av internet, smarta telefoner, datorer och surfplattor. En matchad kontrollgrupp utan funktionsnedsättning ingick också.

Slutsatser från rapporten är att det finns en betydande digital klyfta i alla åldersgrupper mellan svenskar med och utan funktionsnedsättning. En tredjedel av de med funktionsnedsättning tycks sakna sätt att identifiera sig digitalt, vilket skapar stora tillgänglighetsproblem när det gäller åtkomst till viktiga samhällstjänster. Störst svårigheter med internet rapporterar de med språksvårigheter samt svårigheter kopplade till intellektuell förmåga och till synförmåga.

Länk till rapporten>>

Länk till kompletterande material>>


Rapport från Socialstyrelsen om e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020: uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna (Socialstyrelsen, 2020)

Socialstyrelsen publicerade i maj sin sjunde årliga rapport kring utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Årets rapport baseras på en enkätundersökning i början av 2020 kring nyckeltal som beskriver den tekniska utvecklingen inom området, på uppgifter från Inera kring kommunernas användning av nationella patientöversikten (NPÖ) och på två intervjustudier. Åttiosex procent av landets kommuner svarade på enkäten.

Rapporten visar bland annat att e-tjänster för ekonomiskt bistånd ökar liksom användningen av välfärdsteknik även om många kommuner har svårt med breddinförande. Däremot är andelen kommuner med säker hantering av identiteter och behörigheter inom socialtjänsten ännu liten, liksom andelen som delar journalinformation i NPÖ. Hinder och framgångsfaktorer för digital utveckling presenteras.

Länk till rapporten>>


Översatt norskt verktyg för implementering av tjänster för vård och omsorg på distans

Färdplan för tjänsteinnovation (KS: Kommunesektorens organisasjon, 2020)

Inom det nordiska projektet Vård och omsorg på distans (VOPD) har det norska verktyget Veikart for tjensteinnovasjon identifierats som det mest genomarbetade och framgångsrika verktyget i de nordiska länderna för implementering av tjänster för vård och omsorg på distans. Verktyget finns nu i svensk översättning. Det omfattar specifika handlingsplaner och mallar till stöd under sex faser: Förankring, Insikt, Tjänsteutveckling, Pilotering, Övergång till drift och Ny praxis.

Länk till verktyget>>


Funktions- och innovationsvänliga upphandlingar – SKR arbetar för fler innovationer

Allt mer av offentligt finansierad verksamhet utförs av externa utförare på uppdrag av kommuner och regioner. Genom att i upphandlingen efterfråga smartare tjänster och teknik som stödjer verksamheternas behov går det att stimulera till nya innovativa lösningar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) arbetar tillsammans med VINNOVA och Upphandlingsmyndigheten för att kommuner och regioner genomför fler funktions- och innovationsvänliga upphandlingar. SKR ger också konkret stöd till användardriven innovation på olika sätt.

Läs mer>>


Nationellt nätverk för nyttorealisering i DIGG:s regi

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) samordnar det nationella nätverket för nyttorealisering. Nätverket syftar till att vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som rör nyttorealisering. Särskild vikt ska dock läggas vid frågor som är av gemensam karaktär. Nätverket är en plattform för att få inspiration, hitta vägar framåt och ta del av hur andra organisationer har löst sina problem. Detta kan bidra till att öka den egna organisationens mognadsgrad i nyttorealisering och tillämpningen av densamma. Nätverket är öppet för alla anställda inom den offentliga sektorn.

Läs mer>>

2020-05-18

Rapport från Vårdanalys

Innovation efter funktion: Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv (Vårdanalys, 2020)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i april 2019 ett regeringsuppdrag att analysera hur ökad användning av välfärdsteknik påverkar brukare, personal, närstående samt omsorgens organisation både inom äldre- och funktionsnedsättningsomsorg. I mars 2020 kom rapporten som sammanställer forskning, rapporter och annat material från myndigheter, kommuner och företag samt erfarenheter från fallstudier.

I rapportens slutsatser lyfts tre utvecklingsområden fram som särskilt viktiga för att kunna dra nytta av välfärdsteknikens potential i den kommunala omsorgen: stärkt personcentrering, kunskapsstöd och kunskapsstyrning samt arbetsmiljöarbete. Vårdanalys rekommendation till kommunerna är att arbeta med välfärdsteknik som en integrerad del av verksamhetsutvecklingen och utgå från funktion och behov snarare än teknik i sig.

Länk till rapporten>>


Avhandling från KTH

Design for participation and inclusion will follow: Disabled people and the digital society (Johansson, 2019)

I november 2019 lade Stefan Johansson fram sin avhandling på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för förutsättningarna för mer jämlik delaktighet i det digitala samhället och i de designprocesser som krävs för att uppnå detta. Forskningen som presenteras har genomförts tillsammans med personer med kognitiva funktionsnedsättningar, psykiska hälsoproblem och hemlöshet, till exempel inom Begripsamgruppen.

Fjorton förutsättningar för delaktighet presenteras. Dessutom framhålls vikten av en bred uppsättning metoder och verktyg för att främja delaktighet, liksom en analytisk modell som öppnar för olika perspektiv. En ram för forskning kring delaktighet i det digitala samhället föreslås baserad på riktlinjer, etik och statistik.

Länk till avhandlingen>> 


Avhandling från Umeå universitet

Ageing in a digital society: an occupational perspective on social participation (Fischl, 2020)

Caroline Fischl försvarade i maj 2020 sin avhandling  vars övergripande syfte är att utveckla kunskap som kan användas för att stödja äldre personers sociala delaktighet genom engagemang i aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik. I fyra studier har personer i åldrarna 66 till 95 år i norra Sverige följts.

Resultatet belyser bland annat olika aspekter av äldres delaktighet via digital teknik, kontextens betydelse och hur ett strukturerat tillvägagångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas.

Länk till avhandlingen>>

Utredning från statens offentliga utredningar

Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14)

I mars överlämnades betänkandet av utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen. Utredningen har haft i uppdrag att se över och lämna förslag på åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik  som kan öka trygghet,stärka självständighet och livskvalitet för äldre samt avlasta personal och modernisera verksamheten.

Utredningen har vid en kartläggning funnit sex huvudsakliga hinder för ett bredare införande. Hindren handlar om osäkerhet kring de juridiska förutsättningarna att tillhandahålla välfärdsteknik till personer med nedsatt beslutsförmåga, bristande digital infrastruktur, bristande kompetens i fråga om digitalisering och välfärdsteknik i alla yrkesgrupper, bristande samverkan och samordning mellan huvudmän men också mellan stat, region och kommun, bristande nationell styrning samt fragmentiserad kunskapsbildning inom äldreomsorgen.

I betänkandet lämnas ett antal förslag för att bemöta detta. Utredningen föreslår en del lagändringar för att underlätta användandet av välfärdsteknik, tydliggöra för vilka ändamål tekniken får användas samt göra det möjligt att ge vård och omsorg till personer med varaktigt nedsatt beslutsförmåga. Utredningen lämnar även förslag i fråga om stöd, kunskap och förbättrade förutsättningar för personal tillsammans med förslag för förbättrad samverkan, nationellt stöd och styrning samt uppgifter och roll för nationella aktörer och myndigheter.

Länk till utredningen>>


Rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Digital rapport Beställarnätverkets uppdrag 2019 (2020)

För att stödja kommunerna i arbetet med att modernisera och digitalisera sina verksamhetssystem driver SKR sedan 2019 ett beställarnätverk för hela socialtjänsten. Arbetsgruppens arbete har resulterat i en digital rapport i tre delar.  Den kommer att revideras och uppdateras vartefter i och med  det fortsatta arbetet.

Delrapport 1 Vägledning för upphandling av verksamhetssystem inom socialtjänsten ger stöd till kommuner vid upphandling av verksamhetssystem till socialtjänsten. Den innehåller praktiska råd inför, under och efter en upphandling och riktar sig till chefer, politiker, upphandlare, IT-strateger och liknande.

Delrapport 2 Från pappershantering till digital hantering syftar till att öka kommunernas förståelse av vinsterna med att gå från pappershantering till digital informationshantering, ge information om förutsättningarna och vad kommunerna behöver göra. Den riktar sig till chefer och politiker i kommunerna.

Delrapport 3 Sammanställning av rättsliga hinder sammanfattar de viktigaste rättsliga hindren som påverkar digitaliseringen av socialtjänsten idag. Den riktar sig både till kommuner, myndigheter och regering.

Länk till rapporten>>

2020-02-13

Systematisk översikt från Mälardalens Högskola

Methods to evaluate perspectives of safety, independence, activity, and participation in older persons using welfare technology. A systematic review. (Zander, Johansson-Pajala och Gustavsson, 2019)

I en systematisk översikt från Mälardalens Högskola kartläggs vilka utfall man fokuserat på i tidigare forskning som utvärderat individuella aspekter av digitala hjälpmedel och välfärdsteknik för äldre i ordinärt boende. Översikten kartlägger också metoder och bedömningsinstrument som används för att utvärdera digitala hjälpmedel och välfärdsteknik specifikt ur perspektiven självständighet, trygghet, aktivitet, delaktighet och livskvalitet i samma målgrupp. Trettioen studier identifieras där välfärdstekniker såsom sensorer, kameror, digitala trygghetslarm och robotar utvärderats. Av dessa studier hade 21 genomförts i Europa och 10 i USA. Översiktens resultat visar att återkommande utfall är livskvalitet, självständighet och autonomi, aktivitet och delaktighet, fysisk och psykosocial hälsa, säkerhet och trygghet samt vårdbehov. Måluppfyllelse förekom som utfall i en studie. I resultatet presenteras de metoder och bedömningsinstrument som använts samt metodernas validitet och reliabilitet för målgruppen äldre i ordinärt boende. Överlappningar och samband mellan flera av utfallen diskuteras liksom betydelsen av ett personcentrerat förhållningssätt då digitala hjälpmedel och välfärdsteknik introduceras.

Till rapporten>>

För kontakt med rapportens författare: viktoria.zander@mdh.se


Rapport från Internetstiftelsen

Svenskarna och internet 2019. (Internetstiftelsen, 2019)

Internetstiftelsen släppte i oktober sin årliga rapport med fakta om internetanvändningens utveckling i Sverige. 2019 ges användningen av digitala samhällstjänster stort utrymme, det vill säga e-tjänster som är till för alla medborgare vid till exempel kontakter med sjukvården, kommunen eller Försäkringskassan. Även om de flesta svenskar anser att dessa e-tjänster underlättar för dem uppger 4 % att tjänsterna tvärtom försvårar. Hög ålder, låg inkomst och låg utbildning är tydliga riskfaktorer för digitalt utanförskap. Av de drygt 1 miljon svenskar (12 år eller äldre) som inte använder internet dagligen alternativt inte alls är majoriteten (70 %) äldre än 65 år. En femtedel av icke-användarna anger som skäl att tekniken är krånglig och att de inte klarar av att använda den. Rapporten lyfter att digitalisering av offentlig förvaltning innebär potential till effektivitets- och miljövinster samt förbättrad service till många medborgare. Samtidigt poängteras vikten av att säkerställa utbildningsinsatser och alternativa sätt till kontakt kring samhällstjänster för de medborgare som inte är så digitala.

Till rapporten>>


Rapport från Lunds universitet

”Tekniken är den enkla biten” – Om att implementera digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd. (Svensson, 2019)

Baserat på två delstudier har forskare från Socialhögskolan, Lunds universitet, skrivit en rapport som diskuterar och analyserar hur digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd kan påverka det sociala arbetet, arbetsmiljön och professionen. De båda studierna utgår från den enskilda verksamhetens och de professionellas perspektiv och består av en kvantitativ inventering av landets 290 kommuner samt en kvalitativ fördjupning i tio kommuner. Resultatet visar på en trend med ökade inslag av digitalisering och digital automatisering inom handläggningen av försörjningsstöd, vilket också antas öka i takt framöver. I rapporten diskuteras och problematiseras den tekniska utvecklingen samt vilka förändringar användningen av robotarna innebär för professionens kompetens och förhållningssätt till det sociala arbetet. Författaren lyfter även ett antal rekommendationer, särskilt vikten av att diskutera förutsättningarna för en digital automatisering och vad den kan användas till, samt framför förslag till fortsatt forskning.

Till rapporten>>


Metodik från Sundsvall

Arbetsmetodik ”Det ska vara enkelt ett uppnå nytta”. (Programmet gemensam digitalisering, 2019)

Sundsvalls kommun har tagit fram en enkel och översiktlig arbetsmetodik för att kommunens verksamheter lättare ska kunna orientera sig i och hålla samman de olika disciplinerna nyttorealisering, förändringsledning och behovsdriven utveckling. Arbetsmetodiken sammanför de olika begreppen och stegen utifrån de ramverk och etablerade vägledningar som kommunens verksamheter ska utgå ifrån i verksamhetsutveckling med hjälp av digital teknik. Metodiken ersätter inte befintliga styrdokument, modeller och metoder utan utgör ett komplement som syftar till att underlätta förståelse för och dialoger kring verksamhetsutveckling.

Läs mer>> 


Rapport från Vårdanalys

Tre perspektiv på digitala vårdbesök. Befolkningens, patienternas och vårdpersonalens uppfattningar. (Vårdanalys, 2020)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört två enkätundersökningar för att undersöka befolkningens, patienternas och vårdpersonalens erfarenheter av och uppfattningar om digitala besöksformer med målsättning att i ett tidigt skede bidra med kunskap om hur besöksformen kan utformas utifrån befolkningens och patienternas perspektiv, i samspel med professionen. Resultatet visar bland annat att preferenser och förutsättningar för digitala vårdbesök varierar mellan befolkningsgrupper utifrån tidigare erfarenhet av digitalt vårdbesök samt ser olika ut beroende på vilket sjukdomstillstånd som kontakten gäller. Primärvårdsläkare ser både risker och möjligheter med digitala vårdbesök. Rapporten ger även rekommendationer gällande den fortsatta utvecklingen av digitala vårdbesök i primärvården.

Till rapporten>>