Omvärldsbevakning digitalisering

2021

Maj 2021

Insikter om hjälpmedel och välfärdsteknik under en digital transformation i ett samhälle med en åldrande befolkning – avhandling från Mälardalens Högskola

”Assistive technology and welfare technology explorations. Aspects of perception, utilisation and decision-making” (Katarina Baudin, 2021)

Denna avhandling bidrar med en ökad kunskap om hjälpmedel och välfärdsteknik under en digital transformation i ett samhälle med en åldrande befolkning, utifrån beslutsfattares, hälso- och sjukvårds- respektive äldreomsorgspersonalens perspektiv. I avhandlingen studeras bl.a.:
1) beslutsmodeller/liknande gällande hjälpmedel och välfärdsteknik (internationellt perspektiv)
2) uppfattningar/kunskaper om samt erfarenheter av hjälpmedel och välfärdsteknik hos hälso-och sjukvårds- respektive äldreomsorgspersonal
3) aspekter att ta hänsyn till i beslutsfattande om införande av nya hjälpmedel och välfärdsteknik.

Det konstateras att beslutsfattare, hälso- och sjukvårds- och äldreomsorgspersonal generellt är positivt inställda till nya hjälpmedel och välfärdsteknik. Användningen av nyutvecklade innovativa hjälpmedel och välfärdsteknik kan utgöra en bra resurs för att öka möjligheter till att kunna bo kvar hemma längre, samt utgöra stöd i den äldres vardagsliv. En viktig slutsats är att jämlik och rättvis förskrivning av hjälpmedel och välfärdsteknik till äldre personer förutsätter att besluten är såväl evidensbaserade som personcentrerade. Dessutom föreligger det behov av fördjupad kunskap inom området hjälpmedel och välfärdsteknik, då det saknas strukturerade beslutsmodeller och utvärderingsprocesser avseende effekter av hjälpmedel och välfärdsteknik.

Till avhandlingen>>


Insikter om digital teknik för åldrande i hemmet för personer med demens i Sverige – avhandling från Örebro Universitet

Towards a consumer-directed service delivery of digital technologies for ageing in place to people with dementia” (Antonios Tsertsidis, 2021)

Digital teknik för åldrande i hemmet erbjuds av kommuner som en del av välfärdstjänster i Sverige och har som mål att upprätthålla oberoende och förlänga tiden för boendet i hemmet.
Avhandlingen identifierar ett antal utmaningar i leveransprocessen till personer med demens och ger en översikt över de problematiska områdena inom en sådan process. Den ger också insikter om de faktorer som påverkar acceptansen av digital teknik för ageing-in-place, som ett steg mot den faktiska användningen av den teknik som sker under leveransprocessen. I avhandlingen studeras bla:
1) de utmaningar som uppstår vid leverans av digital teknik för åldrande i hemmet i en kommun
2) olika behov (från personal, släktingar och personer med demens) för att föreslå möjlig digital teknik vid en hemvist för demensvård
3) leveransprocessen av ett mobilt säkerhetslarm som en del av välfärdsteknik hos konsumenterna med demens.

Till avhandlingen>>


E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2021 – en årlig uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården i Sverige

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2021 (Socialstyrelsen, maj 2021)

Socialstyrelsens årliga uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården tyder på att pandemin har snabbat på den digitala utvecklingen inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Det gäller inte minst äldreomsorgen där användningen av digital kommunikation och tekniska hjälpmedel har ökat. Särskilt tydlig är utvecklingen av digital kommunikation mellan tjänstemän, vård- och omsorgspersonal och den enskilde. Cirka 82 % av kommunerna kan erbjuda Samordnad Individuell Plan (SIP) via video för personer med hemtjänst och cirka 78 % av kommunerna kan erbjuda SIP via video för särskilda boenden för äldre. En annan större ökning är att ca 76 % av kommunerna har infört digital nattillsyn. Gällande stimulansmedlen så har dessa för det mesta gått till: a) surfplattor och smarta mobiler b) utrustning eller system för videokommunikation c) olika typer av robotar. Allt fler kommuner har infört e-tjänster för biståndsansökningar, framförallt för ekonomiskt bistånd. Texten är baserad på ett pressmeddelande från Socialstyrelsen

Till rapporten>>


Möjligheter och hinder av digitalt stöd för psykisk hälsa – en nationell fokusrapport

Digitalt stöd för psykisk hälsa (E-hälsomyndigheten, mars 2021)

Rapporten syftar till att öka kunskapen om hur e-hälsa och digitalisering kan bidra till att förbättra den psykiska hälsan. Den beskriver utbudet av lösningar för dels behandlingar, dels förebyggande insatser och pekar också på möjlig utveckling på området. Slutsatsen är att e‑hälsa och digitalisering kan bidra positivt till en välfungerande samordning, både för själva individen som lider av psykisk ohälsa och för att offentliga resurser ska användas där de gör som mest nytta. Texten är baserad på ett meddelande från e-Hälsomyndigheten

Till rapporten>>


Kunskapsläget om Välfärdsteknik bland medarbetare inom Funktionshinderområdet i Eskilstuna kommun – en utvärderingsrapport från FoU i Sörmland

Medarbetares kunskaper, uppfattningar och åsikter om välfärdsteknik. Enkätundersökning genomförd inom funktionshinderområdet i Eskilstuna kommun (FoU i Sörmland, mars 2021)

Kartläggningens syfte var att undersöka medarbetarnas kunskaper, uppfattningar och åsikter om välfärdsteknik inom funktionshinderområdet i Eskilstuna kommun. Studien genomfördes under hösten och vintern 2020. 85 % av medarbetarna uppgav att de behöver lära sig mer om välfärdsteknik. Mer än hälften av medarbetarna ansåg att brukarna de möter inte har tillgång till den välfärdsteknik som de behöver. Både möjligheter och risker med välfärdsteknik omnämndes. Majoriteten av medarbetarna ansåg att välfärdsteknik kan bidra till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och aktiveringsgrad. Texten är baserad på ett meddelande från FoUiS

Till rapporten>>


Nationellt stöd och vägledningar

SKR:s Kompetenscenter Välfärdsteknik tar fram:

  • Stödmaterial för fyra omsorgstjänster som kan införas för att bidra till att äldre personer och andra med funktionsnedsättning kan bo kvar hemma, känna sig trygga och delaktiga i samhället samt nå en bättre hälsa. Stödet ska tillhandahålla användbar information för dessa omsorgstjänster till de kommuner som vill göra verksamhetsutvecklingen. De fyra omsorgstjänsterna är: 1) mobila trygghetslarm; 2) digital tillsyn; 3) digitala lås; 4) läkemedelsautomater. Tjänsterna 2–4 tillkommer under året; webben kommer att uppdateras efter hand. Målgrupp för detta stödmaterial är chefer, utredare och verksamhetsutvecklare i kommuner som vill ha stöd i sitt arbete.
    Mer info om vägledningen>>
  • Utbildningsserie om möjligheter och nyttan med att använda förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog inom upphandling av välfärdsteknik. Mer info om utbildningen>>

  • Info om digitala studiebesök/showroom/liknande, kommande webbinarier (t ex nyttorealisering, kameror i äldreomsorgen, informationssäkerhet) mm. Till sammanställningen>>

”Arbeta med digital teknik” från Myndigheten för Delaktighet:

  •  Digital teknik skapar möjlighet till ökad delaktighet och inkludering under förutsättningen att tekniken är tillgänglig och användbar. Vägledningen ger en grundläggande information om digital inkludering, nyttan med välfärdsteknik, goda exempel, tillgängliga e-tjänster mm. Den innehåller bl.a. relevanta tips, verktyg, exempel från användare, länkar och inspelade evenemang och filmer/etc. Till stödet>>

Ehälsomyndighetens stöd till kommuner för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter:

  •  Stödet riktar sig till dem som arbetar med verksamhetsutveckling att ta tillvara digitaliseringens möjligheter oavsett om det handlar om välfärdsteknik, att tillgängliggöra en patientjournal digitalt eller ha med sig en surfplatta vid besöket hos brukaren. Här kan de som jobbar inom socialtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård få idéer och förslag på utveckling av sin verksamhet. Under pågående pandemi fokuserar man på digitala lösningar som syftar till att minska smittspridningen av coronaviruset och skydda våra mest utsatta äldre. Till vägledningen>>


Hur har andra gjort i Sverige? Tips

För att få idéer och förslag på utveckling av egen verksamhet, har vi samlat några exempel där man kan dra lärdomar av tidigare erfarenheter från införande av välfärdsteknik och e-hälsa i kommuner, regioner och privata utförare i Sverige.

  • Länk till projektet ”Enkelt och Tryggt Hemma” från Linköpings kommun>> som syftar till att öka möjligheterna för äldre att bo kvar i sin egen bostad och leva ett självständigt och hälsosamt liv, långt upp i åren. Projektet har samverkat med utvalda företag och två visningslägenheter har utrustats med smart teknik, som testas och utvärderas. Målet är kunna erbjuda förmånliga trygghetsskapande lösningar till Linköpingsborna. Efter utvärdering, enkäter och metod för urval har man nu tagit beslut om vilka trygghetsskapande lösningar som ska erbjudas en testgrupp. Här finns också rapport om förstudien mm.
  • Länk till samverkansprojektet ”Digga Halland” >> som finansierades av Europeiska socialfonden (ESF) och genomförde kompetenshöjande insatser för medarbetare inom vård- och omsorgssektorn i Halland. Syftet var att öka förutsättningarna att möta den digitala utvecklingen. Projektet delar med sig av etikfilmer, en webbutbildning, arbetssätt, utbildningsmaterial, framgångsrecept för digitaliseringsambassadörer, slutrapport och en sammanfattning som även finns att ta del av som katalog mm.
  • Länk till samverkansprojektet MODIG:s slutkonferens >>. Projektet finansierades av Europeiska socialfonden (ESF) för att höja kompetensen i digital teknik inom verksamheterna äldreomsorg och funktionshinder i Göteborgsregionen. En digital slutkonferens 21 april sammanfattade lärdomar och erfarenheter för att göra vård och omsorg mer digital. Skickliga digitaliseringsombud och Train-the-trainer-metoden lyftes bl.a. fram som framgångsfaktorer för lärandet på både kort och lång sikt. Konferensen vände sig till förtroendevalda, chefer och medarbetare inom kommunal vård och omsorg samt övriga intresserade av digital teknik inom vård och omsorg. Boka utbildningen ”Train the trainer – en utbildning för utbildare” som genomförs av Göteborgsregionen hösten 2021, mer info och anmälan finns här.
  • Länk till programmet för digitalisering i Sundsvalls kommun>> som delar med sig av erfarenheter av digitaliseringen i kommunen ”från det lilla till det stora”. Det handlar om att få digitaliseringen att bli en naturlig del i utförandet av verksamheten, med en styrning som leder verksamheten och organisationen mot en hållbar digitaliseringsutveckling. Själva arbetsmetodiken beskrivs här.

 

2021-02-19

Svenskarna och internet 2020 – en årlig studie av svenska folkets internetvanor

Svenskarna och internet (Internetstiftelsen, dec 2020)

Internetstiftelsens rapport om svenska folkets internetvanor år 2020 är baserad på Internetanvändarna från 16 år och uppåt, där enbart svensktalande delar av befolkningen ingår och omfattar inte heller de som exempelvis har demens eller läs- och talsvårigheter som hindrar dem att besvara undersökningen. Rapporten visar att digitaliseringen har framskridit och att internet har varit en ovärderlig hjälp under pandemin. Resultaten indikerar att det har skett en snabb och omfattande digitalisering, där många internetanvändare börjat använda digitala tjänster mer frekvent än tidigare, eller testat dem för första gången. Även äldre har tagit klivet ut på internet och har även använt digitala vårdtjänster mer under pandemin. Av de internetanvändare som är 76 år eller äldre har nära 7 av 10 nyttjat någon digital vårdtjänst. Äldre har också varit mer positiva till digitalisering överlag och har på många områden kommit ikapp de yngre åldersgrupperna. Detta tyder på att det går att förändra människors beteende och att digitaliseringen av samhällsfunktioner kan göra stor nytta.

Till rapporten>>


Insikter om Äldres delaktighet i det offentliga rummet i relation till användningen av vardagsteknik – avhandling från Karolinska Institutet

”The participation of older people with and without dementia in public space, through the lens of Everyday Technology use” (Sophie Gaber, 2021)

Detta arbete lyfter äldres egna uppfattningar gällande delaktighet i det offentliga rummet i relation till deras användning av vardagsteknik i Sverige och även Storbritannien. Både äldre med och utan demens har deltagit i forskningsstudien. Studien undersöker hur äldres användning av vardagsteknik och andra faktorer relaterar till delaktighet i aktiviteter och platser i det offentliga rummet. Ett samband mellan delaktighet i aktiviteter och platser i det offentliga rummet och användning av vardagsteknik har identifierats, som visar på att äldres användning av vardagsteknik har stor betydelse för deras förmåga att aktivt kunna delta i det tekniktäta samhället.
Texten är baserad på ett meddelande från Karolinska Institutet.

Till avhandlingen>>


Delbetänkande i utredningen om sammanhållen information i vård och omsorg

(”Informationsöverföring inom vård och omsorg SOU 2021:4”, jan 2021)

Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg har nyligen publicerat förslagen i sitt första delbetänkande. I utredningen föreslås en helt ny lag om sammanhållen vård- och dokumentinformation samt kvalitetsuppföljning. Detta har stor betydelse för kommuner och regioner när det kommer till att nyttja digitalisering för att öka kvalitet, säkerhet, kontinuitet samt att kunna samarbeta inom och mellan organisatoriska gränser. För vård- och omsorgsgivaren ska det vara frivilligt att använda de utökade möjligheter att dela dokumentation elektroniskt som lagen ger. Två alternativa sekretessbrytande bestämmelser för socialtjänsten föreslås: a) en verksamhet inom socialtjänsten, som avser insatser för äldre eller personer med funktionsnedsättningar, får lämna uppgifter till andra verksamheter inom samma kommun” eller b) alla myndigheter med verksamhet inom socialtjänsten inom samma kommun får lämna uppgifter till varandra…om den enskilde inte motsätter sig att uppgifterna lämnas ut”. Dessutom föreslås det att en myndighet med hälso- och sjukvårdsverksamhet får lämna uppgifter till en enskild aktör inom hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten anlitat om uppgifterna behövs i den individriktade hälso- och sjukvården. Bestämmelserna är tänkta att träda ikraft i juli 2022. Texten är från Regeringskansliets webb. 

Till delbetänkandet>>


Digitaliseringens utmaningar och möjligheter inom socialtjänsten i coronakrisens spår

Coronakrisens påverkan på socialtjänsten. FoU Nordväst, rapport 2020:6.

Denna rapport dokumenterar coronapandemins påverkan på några socialtjänstområden i åtta kommuner i nordvästra Stockholm, där bl.a. digitaliseringens utmaningar inom socialtjänstens områden missbruk och beroende samt integration och nyanlända beskrivs. Rapporten lyfter fram att socialtjänstens digitala förmåga delvis handlar om tekniska förutsättningar i en kommun och delvis om personliga förmågor hos medarbetarna. Eventuellt digitalt utanförskap bland klienter kan bero på avsaknad av digital kompetens eller att man inte har tillgång till rätt teknik, t.ex. telefon eller dator som krävs för nödvändiga digitala funktioner.

Till rapporten>>


Konferensrapport om välfärdsteknik för äldre personer med kognitiv svikt

Välfärdsteknik för äldre personer med kognitiv svikt. Ur personalens och individens eget perspektiv. (Konferensrapport från årets demenskonferens, 13 november 2020, Göteborgsregionen)

 Rapporten lyfter utmaningar som behovet av framtidens teknik i omsorgens tjänst och hur tekniken i vardagen påverkar livet för personer med demens. Den beskriver också praktiska exempel på verksamheter som arbetar med testning och implementering av olika tekniska och digitala lösningar i äldreomsorgen i Sverige.

Till rapporten>>


Övergång till digitala lås i kommuner

En övergång till digitala lås inom hemtjänsten görs i allt fler kommuner.  Här är två exempel på insatser inom Stockholms län under året 2020.

Rapport från pilotprojektet ”Nyckelfri hemtjänst” i Täby kommun. Äldreomsorgen i Täby har genomfört pilotprojektet ”Nyckelfri hemtjänst” som avslutades 2020 och resulterat i att cirka 200 digitala låsenheter har installerats hos brukare med hemtjänst samt hos brukare som har trygghetslarm som enda insats. Erfarenheterna av de digitala låsen är genomgående positiva. Minskad personaltid för att hantera nycklar och säkrare hantering är effekter som kunnat identifieras. Breddinförandet föreslås omfatta samtliga brukare med insatserna hemtjänst och trygghetslarm.

Till rapporten>>

Projektet ”Smarta lås” inom hemtjänsten i Stockholms stad har varit en del av Stockholms smart stad-program och har drivits vidare av äldreförvaltningen med stöd av smart stad-programmet. Med smarta lås minskar tiden för nyckelhantering och innebär en ökad trygghet för både brukare och personal. 2020 skrev Äldreförvaltningen avtal om att införa smarta lås inom hemtjänsten, vilket innebär att cirka 16 000 brukare kommer att få smarta lås till sina bostäder.

Läs mer om insatsen>>


Ny helhetslösning för trygghetsskapande teknik i Skellefteå kommun

Skellefteå kommun har tecknat ett avtal gällande trygghetsskapande teknik som en helhetslösning för hela socialförvaltningen. Inom kommunen har det tidigare funnits flera olika larmlösningar. Nu blir det en gränsöverskridande lösning med ny teknik för hela socialförvaltningen. Vård och omsorg, stöd och service och individ- och familjeomsorg kommer alla att ha möjlighet att använda sig av en gemensam plattform.

Läs mer i pressmeddelandet>>


DiMiOS – verktyget för digital förvaltning

DiMiOS, ett digitalt verktyg, hjälper till att mäta och följa upp digital mognad i organisationen. Det ger möjlighet att jämföra den egna organisationen med andra organisationer inom offentlig sektor samt att lära av andras digitala initiativ.

DiMiOS är ett verktyg för att få igång en dialog kring och införa digitalisering. Det mäter uteslutande de förutsättningar som behöver vara på plats för att accelerera digitalisering och öka organisationens förmåga att tillgodogöra sig nyttan av digitalisering. Andra verktygsmodeller mäter ofta mer kring utfall, dvs hur man har lyckats, och saknar som regel direkt koppling till forskningen. Här skapas beslutsunderlag som baseras på forskningens kvalitetssäkrande förutsättningar för digital mognad och som direkt visar på vad som behöver prioriteras och förändras i organisationen. Det finns flera kommuner i landet som arbetar med modellen idag.

Till verktyget DiMiOS>>


SKR:s nationella kompetenscenter inom välfärdsteknik 

SKR:s stödfunktion Kompetenscenter Välfärdsteknik inrättades förra året och ger råd, stöd och vägledning till alla kommuner i frågor som rör utveckling av välfärdsteknik. En integrerad del i detta är tio modellkommuner för äldreomsorgens digitalisering som ska stötta andra kommuner och de regionala stödstrukturerna för digitalisering av olika tjänster. Modellkommunerna ska implementera ytterligare digitala lösningar i den egna kommunen för att generera kunskap och erfarenhet som ska komma hela landet till del. Centret tillhandahåller bl.a. utbildningar, nyhetsbrev och helpdesk. Närmaste utbildningstillfälle handlar om möjligheten och nyttan med att använda förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog inom upphandling av välfärdsteknik.

Till kompetenscentret>>


Hur har andra gjort i Sverige och Norden? Tips på sammanställningar 

För att få idéer och förslag på utveckling av egen verksamhet, har vi samlat några sammanställningar där man kan dra lärdomar av tidigare erfarenheter från införande av välfärdsteknik och e-hälsa i kommuner, regioner och privata utförare i Sverige och Norden.

Länk till rapporten från Nordens Välfärdscenter>> som beskriver de 24 mest betydelsefulla välfärdsteknologiska tjänsterna som redan har implementerats och som används inom vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner i våra fem nordiska länder.

Länk till RISE-listan>> som beskriver fallstudier av välfärdsteknik och e-hälsa i kommuner, regioner och privata utförare i Sverige.

Länk till e-Hälsomyndighetens lista>> som samlar fall av digital verksamhetsutveckling under pågående coronapandemi i Sverige för anställda inom socialtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård.

Länk till SKRs seminarium >> ”Införande av välfärdsteknik inom äldreomsorgen – sex modellkommuner berättar” (23/2-2021) där verksamheterna presenterar sina egna fall kring hur de lyckats med införandet av välfärdsteknik inom äldreomsorgen i Sverige.


Finns det några frågor eller förslag till kommande inslag i omvärldsbevakningen så kontakta FoU Nordosts fokusområde Digitalisering>>

 

2020

2020-10-21

Vardagsteknologi för att öka välmående hos personer med demenssjukdom – systematisk litteraturöversikt

The use of everyday technologies to enhance well-being and enjoyment for people living with dementia: A systematic literature review and narrative synthesis (Sweeney, Clarke & Wolverson, 2020) University of Hull, Storbritannien

Denna översikt av kvalitativ forskning undersöker erfarenheter och synpunkter från personer med demens och deras formella och/eller informella vårdgivare när det gäller användning av skärmbaserad vardagsteknik (t.ex. dator, surfplatta, mobiltelefon) för ökat välmående. Även erfarenheter av och syn på teknikens användbarhet omfattas. I översikten ingår både studier inom ordinärt boende (6 st) och vård- och omsorgsboende (4 st).

Fyra teman som översikten identifierar är (1) att teknikanvändning kan bidra till att bibehålla en känsla av identitet, (2) att egna och andras antaganden om teknikanvändning både utmanas och bekräftas, (3) att andra personer är betydelsefulla vid användning av vardagsteknik och (4) att teknikens användbarhet påverkar om interaktionen blir effektiv, dvs. leder till önskade och meningsfulla utfall. Författarna drar slutsatsen att det är viktigt att stödja möjligheter till vardagsteknikanvändning för nöjes skull bland personer med demens.

Länk till översikten>>

E-post till författaren: laura.sweeney6@nhs.net


Vardaglig internetanvändning och digitalt deltagande för tonåringar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning – avhandling Linköpings universitet

Internet use and digital participation in everyday life: adolecents and young adults with intellectual disabilities (Alfredsson Ågren, 2020) 

Kristin Alfredsson Ågrens avhandling har det övergripande syftet att utforska och beskriva tillgång till och användning av internet samt digital delaktighet i vardagen bland ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskningen omfattar dels observationer av och intervjuer med unga med IF i åldrarna 13 till 24 år, dels enkäter till unga med IF och deras föräldrar kring målgruppens medie- och internetanvändning.

Sammantaget visar resultaten att det finns en eftersläpning i tillgång till och användning av internet samt i digital delaktighet för unga med IF jämfört med en åldersmatchad referensgrupp. Fler föräldrar till ungdomar med IF uppfattar möjligheter och färre uppfattar risker med internet jämfört med i referensgruppen. Detta öppnar för möjligheten att stödja positivt risktagande – dvs. att hantera risker snarare än att undvika dem – i ungdomarnas internetanvändning och därigenom möjliggöra ökad digital delaktighet. I avhandlingen finns både lättläst sammanfattning och sammanfattning med bildstöd.

Länk till avhandlingen>>


Rapport från Begripsam om internetanvändning hos svenskar med funktionsnedsättning

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019 (Begripsam, 2020)

I juni publicerades resultatet av undersökningen ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2019”. Totalt deltog 1506 personer med en eller flera diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter som kan påverka användningen av internet, smarta telefoner, datorer och surfplattor. En matchad kontrollgrupp utan funktionsnedsättning ingick också.

Slutsatser från rapporten är att det finns en betydande digital klyfta i alla åldersgrupper mellan svenskar med och utan funktionsnedsättning. En tredjedel av de med funktionsnedsättning tycks sakna sätt att identifiera sig digitalt, vilket skapar stora tillgänglighetsproblem när det gäller åtkomst till viktiga samhällstjänster. Störst svårigheter med internet rapporterar de med språksvårigheter samt svårigheter kopplade till intellektuell förmåga och till synförmåga.

Länk till rapporten>>

Länk till kompletterande material>>


Rapport från Socialstyrelsen om e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2020: uppföljning av utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna (Socialstyrelsen, 2020)

Socialstyrelsen publicerade i maj sin sjunde årliga rapport kring utvecklingen inom e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Årets rapport baseras på en enkätundersökning i början av 2020 kring nyckeltal som beskriver den tekniska utvecklingen inom området, på uppgifter från Inera kring kommunernas användning av nationella patientöversikten (NPÖ) och på två intervjustudier. Åttiosex procent av landets kommuner svarade på enkäten.

Rapporten visar bland annat att e-tjänster för ekonomiskt bistånd ökar liksom användningen av välfärdsteknik även om många kommuner har svårt med breddinförande. Däremot är andelen kommuner med säker hantering av identiteter och behörigheter inom socialtjänsten ännu liten, liksom andelen som delar journalinformation i NPÖ. Hinder och framgångsfaktorer för digital utveckling presenteras.

Länk till rapporten>>


Översatt norskt verktyg för implementering av tjänster för vård och omsorg på distans

Färdplan för tjänsteinnovation (KS: Kommunesektorens organisasjon, 2020)

Inom det nordiska projektet Vård och omsorg på distans (VOPD) har det norska verktyget Veikart for tjensteinnovasjon identifierats som det mest genomarbetade och framgångsrika verktyget i de nordiska länderna för implementering av tjänster för vård och omsorg på distans. Verktyget finns nu i svensk översättning. Det omfattar specifika handlingsplaner och mallar till stöd under sex faser: Förankring, Insikt, Tjänsteutveckling, Pilotering, Övergång till drift och Ny praxis.

Länk till verktyget>>


Funktions- och innovationsvänliga upphandlingar – SKR arbetar för fler innovationer

Allt mer av offentligt finansierad verksamhet utförs av externa utförare på uppdrag av kommuner och regioner. Genom att i upphandlingen efterfråga smartare tjänster och teknik som stödjer verksamheternas behov går det att stimulera till nya innovativa lösningar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) arbetar tillsammans med VINNOVA och Upphandlingsmyndigheten för att kommuner och regioner genomför fler funktions- och innovationsvänliga upphandlingar. SKR ger också konkret stöd till användardriven innovation på olika sätt.

Läs mer>>


Nationellt nätverk för nyttorealisering i DIGG:s regi

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) samordnar det nationella nätverket för nyttorealisering. Nätverket syftar till att vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte i frågor som rör nyttorealisering. Särskild vikt ska dock läggas vid frågor som är av gemensam karaktär. Nätverket är en plattform för att få inspiration, hitta vägar framåt och ta del av hur andra organisationer har löst sina problem. Detta kan bidra till att öka den egna organisationens mognadsgrad i nyttorealisering och tillämpningen av densamma. Nätverket är öppet för alla anställda inom den offentliga sektorn.

Läs mer>>

2020-05-18

Rapport från Vårdanalys

Innovation efter funktion: Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv (Vårdanalys, 2020)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys fick i april 2019 ett regeringsuppdrag att analysera hur ökad användning av välfärdsteknik påverkar brukare, personal, närstående samt omsorgens organisation både inom äldre- och funktionsnedsättningsomsorg. I mars 2020 kom rapporten som sammanställer forskning, rapporter och annat material från myndigheter, kommuner och företag samt erfarenheter från fallstudier.

I rapportens slutsatser lyfts tre utvecklingsområden fram som särskilt viktiga för att kunna dra nytta av välfärdsteknikens potential i den kommunala omsorgen: stärkt personcentrering, kunskapsstöd och kunskapsstyrning samt arbetsmiljöarbete. Vårdanalys rekommendation till kommunerna är att arbeta med välfärdsteknik som en integrerad del av verksamhetsutvecklingen och utgå från funktion och behov snarare än teknik i sig.

Länk till rapporten>>


Avhandling från KTH

Design for participation and inclusion will follow: Disabled people and the digital society (Johansson, 2019)

I november 2019 lade Stefan Johansson fram sin avhandling på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för förutsättningarna för mer jämlik delaktighet i det digitala samhället och i de designprocesser som krävs för att uppnå detta. Forskningen som presenteras har genomförts tillsammans med personer med kognitiva funktionsnedsättningar, psykiska hälsoproblem och hemlöshet, till exempel inom Begripsamgruppen.

Fjorton förutsättningar för delaktighet presenteras. Dessutom framhålls vikten av en bred uppsättning metoder och verktyg för att främja delaktighet, liksom en analytisk modell som öppnar för olika perspektiv. En ram för forskning kring delaktighet i det digitala samhället föreslås baserad på riktlinjer, etik och statistik.

Länk till avhandlingen>> 


Avhandling från Umeå universitet

Ageing in a digital society: an occupational perspective on social participation (Fischl, 2020)

Caroline Fischl försvarade i maj 2020 sin avhandling  vars övergripande syfte är att utveckla kunskap som kan användas för att stödja äldre personers sociala delaktighet genom engagemang i aktiviteter som utförs med hjälp av digital teknik. I fyra studier har personer i åldrarna 66 till 95 år i norra Sverige följts.

Resultatet belyser bland annat olika aspekter av äldres delaktighet via digital teknik, kontextens betydelse och hur ett strukturerat tillvägagångssätt för att skräddarsy stöd för äldres engagemang i digitala aktiviteter kan utformas.

Länk till avhandlingen>>

Utredning från statens offentliga utredningar

Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14)

I mars överlämnades betänkandet av utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen. Utredningen har haft i uppdrag att se över och lämna förslag på åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik  som kan öka trygghet,stärka självständighet och livskvalitet för äldre samt avlasta personal och modernisera verksamheten.

Utredningen har vid en kartläggning funnit sex huvudsakliga hinder för ett bredare införande. Hindren handlar om osäkerhet kring de juridiska förutsättningarna att tillhandahålla välfärdsteknik till personer med nedsatt beslutsförmåga, bristande digital infrastruktur, bristande kompetens i fråga om digitalisering och välfärdsteknik i alla yrkesgrupper, bristande samverkan och samordning mellan huvudmän men också mellan stat, region och kommun, bristande nationell styrning samt fragmentiserad kunskapsbildning inom äldreomsorgen.

I betänkandet lämnas ett antal förslag för att bemöta detta. Utredningen föreslår en del lagändringar för att underlätta användandet av välfärdsteknik, tydliggöra för vilka ändamål tekniken får användas samt göra det möjligt att ge vård och omsorg till personer med varaktigt nedsatt beslutsförmåga. Utredningen lämnar även förslag i fråga om stöd, kunskap och förbättrade förutsättningar för personal tillsammans med förslag för förbättrad samverkan, nationellt stöd och styrning samt uppgifter och roll för nationella aktörer och myndigheter.

Länk till utredningen>>


Rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Digital rapport Beställarnätverkets uppdrag 2019 (2020)

För att stödja kommunerna i arbetet med att modernisera och digitalisera sina verksamhetssystem driver SKR sedan 2019 ett beställarnätverk för hela socialtjänsten. Arbetsgruppens arbete har resulterat i en digital rapport i tre delar.  Den kommer att revideras och uppdateras vartefter i och med  det fortsatta arbetet.

Delrapport 1 Vägledning för upphandling av verksamhetssystem inom socialtjänsten ger stöd till kommuner vid upphandling av verksamhetssystem till socialtjänsten. Den innehåller praktiska råd inför, under och efter en upphandling och riktar sig till chefer, politiker, upphandlare, IT-strateger och liknande.

Delrapport 2 Från pappershantering till digital hantering syftar till att öka kommunernas förståelse av vinsterna med att gå från pappershantering till digital informationshantering, ge information om förutsättningarna och vad kommunerna behöver göra. Den riktar sig till chefer och politiker i kommunerna.

Delrapport 3 Sammanställning av rättsliga hinder sammanfattar de viktigaste rättsliga hindren som påverkar digitaliseringen av socialtjänsten idag. Den riktar sig både till kommuner, myndigheter och regering.

Länk till rapporten>>

2020-02-13

Systematisk översikt från Mälardalens Högskola

Methods to evaluate perspectives of safety, independence, activity, and participation in older persons using welfare technology. A systematic review. (Zander, Johansson-Pajala och Gustavsson, 2019)

I en systematisk översikt från Mälardalens Högskola kartläggs vilka utfall man fokuserat på i tidigare forskning som utvärderat individuella aspekter av digitala hjälpmedel och välfärdsteknik för äldre i ordinärt boende. Översikten kartlägger också metoder och bedömningsinstrument som används för att utvärdera digitala hjälpmedel och välfärdsteknik specifikt ur perspektiven självständighet, trygghet, aktivitet, delaktighet och livskvalitet i samma målgrupp. Trettioen studier identifieras där välfärdstekniker såsom sensorer, kameror, digitala trygghetslarm och robotar utvärderats. Av dessa studier hade 21 genomförts i Europa och 10 i USA. Översiktens resultat visar att återkommande utfall är livskvalitet, självständighet och autonomi, aktivitet och delaktighet, fysisk och psykosocial hälsa, säkerhet och trygghet samt vårdbehov. Måluppfyllelse förekom som utfall i en studie. I resultatet presenteras de metoder och bedömningsinstrument som använts samt metodernas validitet och reliabilitet för målgruppen äldre i ordinärt boende. Överlappningar och samband mellan flera av utfallen diskuteras liksom betydelsen av ett personcentrerat förhållningssätt då digitala hjälpmedel och välfärdsteknik introduceras.

Till rapporten>>

För kontakt med rapportens författare: viktoria.zander@mdh.se


Rapport från Internetstiftelsen

Svenskarna och internet 2019. (Internetstiftelsen, 2019)

Internetstiftelsen släppte i oktober sin årliga rapport med fakta om internetanvändningens utveckling i Sverige. 2019 ges användningen av digitala samhällstjänster stort utrymme, det vill säga e-tjänster som är till för alla medborgare vid till exempel kontakter med sjukvården, kommunen eller Försäkringskassan. Även om de flesta svenskar anser att dessa e-tjänster underlättar för dem uppger 4 % att tjänsterna tvärtom försvårar. Hög ålder, låg inkomst och låg utbildning är tydliga riskfaktorer för digitalt utanförskap. Av de drygt 1 miljon svenskar (12 år eller äldre) som inte använder internet dagligen alternativt inte alls är majoriteten (70 %) äldre än 65 år. En femtedel av icke-användarna anger som skäl att tekniken är krånglig och att de inte klarar av att använda den. Rapporten lyfter att digitalisering av offentlig förvaltning innebär potential till effektivitets- och miljövinster samt förbättrad service till många medborgare. Samtidigt poängteras vikten av att säkerställa utbildningsinsatser och alternativa sätt till kontakt kring samhällstjänster för de medborgare som inte är så digitala.

Till rapporten>>


Rapport från Lunds universitet

”Tekniken är den enkla biten” – Om att implementera digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd. (Svensson, 2019)

Baserat på två delstudier har forskare från Socialhögskolan, Lunds universitet, skrivit en rapport som diskuterar och analyserar hur digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd kan påverka det sociala arbetet, arbetsmiljön och professionen. De båda studierna utgår från den enskilda verksamhetens och de professionellas perspektiv och består av en kvantitativ inventering av landets 290 kommuner samt en kvalitativ fördjupning i tio kommuner. Resultatet visar på en trend med ökade inslag av digitalisering och digital automatisering inom handläggningen av försörjningsstöd, vilket också antas öka i takt framöver. I rapporten diskuteras och problematiseras den tekniska utvecklingen samt vilka förändringar användningen av robotarna innebär för professionens kompetens och förhållningssätt till det sociala arbetet. Författaren lyfter även ett antal rekommendationer, särskilt vikten av att diskutera förutsättningarna för en digital automatisering och vad den kan användas till, samt framför förslag till fortsatt forskning.

Till rapporten>>


Metodik från Sundsvall

Arbetsmetodik ”Det ska vara enkelt ett uppnå nytta”. (Programmet gemensam digitalisering, 2019)

Sundsvalls kommun har tagit fram en enkel och översiktlig arbetsmetodik för att kommunens verksamheter lättare ska kunna orientera sig i och hålla samman de olika disciplinerna nyttorealisering, förändringsledning och behovsdriven utveckling. Arbetsmetodiken sammanför de olika begreppen och stegen utifrån de ramverk och etablerade vägledningar som kommunens verksamheter ska utgå ifrån i verksamhetsutveckling med hjälp av digital teknik. Metodiken ersätter inte befintliga styrdokument, modeller och metoder utan utgör ett komplement som syftar till att underlätta förståelse för och dialoger kring verksamhetsutveckling.

Läs mer>> 


Rapport från Vårdanalys

Tre perspektiv på digitala vårdbesök. Befolkningens, patienternas och vårdpersonalens uppfattningar. (Vårdanalys, 2020)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört två enkätundersökningar för att undersöka befolkningens, patienternas och vårdpersonalens erfarenheter av och uppfattningar om digitala besöksformer med målsättning att i ett tidigt skede bidra med kunskap om hur besöksformen kan utformas utifrån befolkningens och patienternas perspektiv, i samspel med professionen. Resultatet visar bland annat att preferenser och förutsättningar för digitala vårdbesök varierar mellan befolkningsgrupper utifrån tidigare erfarenhet av digitalt vårdbesök samt ser olika ut beroende på vilket sjukdomstillstånd som kontakten gäller. Primärvårdsläkare ser både risker och möjligheter med digitala vårdbesök. Rapporten ger även rekommendationer gällande den fortsatta utvecklingen av digitala vårdbesök i primärvården.

Till rapporten>>