Omvärldsbevakning digitalisering

2020

Bevakning 1

Systematisk översikt från Mälardalens Högskola

Methods to evaluate perspectives of safety, independence, activity, and participation in older persons using welfare technology. A systematic review. (Zander, Johansson-Pajala och Gustavsson, 2019)

I en systematisk översikt från Mälardalens Högskola kartläggs vilka utfall man fokuserat på i tidigare forskning som utvärderat individuella aspekter av digitala hjälpmedel och välfärdsteknik för äldre i ordinärt boende. Översikten kartlägger också metoder och bedömningsinstrument som används för att utvärdera digitala hjälpmedel och välfärdsteknik specifikt ur perspektiven självständighet, trygghet, aktivitet, delaktighet och livskvalitet i samma målgrupp. Trettioen studier identifieras där välfärdstekniker såsom sensorer, kameror, digitala trygghetslarm och robotar utvärderats. Av dessa studier hade 21 genomförts i Europa och 10 i USA. Översiktens resultat visar att återkommande utfall är livskvalitet, självständighet och autonomi, aktivitet och delaktighet, fysisk och psykosocial hälsa, säkerhet och trygghet samt vårdbehov. Måluppfyllelse förekom som utfall i en studie. I resultatet presenteras de metoder och bedömningsinstrument som använts samt metodernas validitet och reliabilitet för målgruppen äldre i ordinärt boende. Överlappningar och samband mellan flera av utfallen diskuteras liksom betydelsen av ett personcentrerat förhållningssätt då digitala hjälpmedel och välfärdsteknik introduceras.

Till rapporten>>

För kontakt med rapportens författare: viktoria.zander@mdh.se


Rapport från Internetstiftelsen

Svenskarna och internet 2019. (Internetstiftelsen, 2019)

Internetstiftelsen släppte i oktober sin årliga rapport med fakta om internetanvändningens utveckling i Sverige. 2019 ges användningen av digitala samhällstjänster stort utrymme, det vill säga e-tjänster som är till för alla medborgare vid till exempel kontakter med sjukvården, kommunen eller Försäkringskassan. Även om de flesta svenskar anser att dessa e-tjänster underlättar för dem uppger 4 % att tjänsterna tvärtom försvårar. Hög ålder, låg inkomst och låg utbildning är tydliga riskfaktorer för digitalt utanförskap. Av de drygt 1 miljon svenskar (12 år eller äldre) som inte använder internet dagligen alternativt inte alls är majoriteten (70 %) äldre än 65 år. En femtedel av icke-användarna anger som skäl att tekniken är krånglig och att de inte klarar av att använda den. Rapporten lyfter att digitalisering av offentlig förvaltning innebär potential till effektivitets- och miljövinster samt förbättrad service till många medborgare. Samtidigt poängteras vikten av att säkerställa utbildningsinsatser och alternativa sätt till kontakt kring samhällstjänster för de medborgare som inte är så digitala.

Till rapporten>>


Rapport från Lunds universitet

”Tekniken är den enkla biten” – Om att implementera digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd. (Svensson, 2019)

Baserat på två delstudier har forskare från Socialhögskolan, Lunds universitet, skrivit en rapport som diskuterar och analyserar hur digital automatisering i handläggningen av försörjningsstöd kan påverka det sociala arbetet, arbetsmiljön och professionen. De båda studierna utgår från den enskilda verksamhetens och de professionellas perspektiv och består av en kvantitativ inventering av landets 290 kommuner samt en kvalitativ fördjupning i tio kommuner. Resultatet visar på en trend med ökade inslag av digitalisering och digital automatisering inom handläggningen av försörjningsstöd, vilket också antas öka i takt framöver. I rapporten diskuteras och problematiseras den tekniska utvecklingen samt vilka förändringar användningen av robotarna innebär för professionens kompetens och förhållningssätt till det sociala arbetet. Författaren lyfter även ett antal rekommendationer, särskilt vikten av att diskutera förutsättningarna för en digital automatisering och vad den kan användas till, samt framför förslag till fortsatt forskning.

Till rapporten>>


Metodik från Sundsvall

Arbetsmetodik ”Det ska vara enkelt ett uppnå nytta”. (Programmet gemensam digitalisering, 2019)

Sundsvalls kommun har tagit fram en enkel och översiktlig arbetsmetodik för att kommunens verksamheter lättare ska kunna orientera sig i och hålla samman de olika disciplinerna nyttorealisering, förändringsledning och behovsdriven utveckling. Arbetsmetodiken sammanför de olika begreppen och stegen utifrån de ramverk och etablerade vägledningar som kommunens verksamheter ska utgå ifrån i verksamhetsutveckling med hjälp av digital teknik. Metodiken ersätter inte befintliga styrdokument, modeller och metoder utan utgör ett komplement som syftar till att underlätta förståelse för och dialoger kring verksamhetsutveckling.

Läs mer>> 


Rapport från Vårdanalys

Tre perspektiv på digitala vårdbesök. Befolkningens, patienternas och vårdpersonalens uppfattningar. (Vårdanalys, 2020)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört två enkätundersökningar för att undersöka befolkningens, patienternas och vårdpersonalens erfarenheter av och uppfattningar om digitala besöksformer med målsättning att i ett tidigt skede bidra med kunskap om hur besöksformen kan utformas utifrån befolkningens och patienternas perspektiv, i samspel med professionen. Resultatet visar bland annat att preferenser och förutsättningar för digitala vårdbesök varierar mellan befolkningsgrupper utifrån tidigare erfarenhet av digitalt vårdbesök samt ser olika ut beroende på vilket sjukdomstillstånd som kontakten gäller. Primärvårdsläkare ser både risker och möjligheter med digitala vårdbesök. Rapporten ger även rekommendationer gällande den fortsatta utvecklingen av digitala vårdbesök i primärvården.

Till rapporten>>