Omvärldsbevakning integration

2021

2021-01-21

Migranters möte med svensk hälso- och sjukvård

Rapport Delmi 2020:7, Migranters möte med svensk hälso- och sjukvård

I en ny rapport från Delegationen för Migrationsstudier (Delmi) sammanfattas fem aktuella doktorsavhandlingar som rör Migranters möte med svensk hälso- och sjukvård. Forskarna belyser hur svensk sjukvård diagnostiserar, klassificerar, registrerar, informerar, konsulterar och behandlar migranter i olika tillstånd mellan liv och död. Ett återkommande tema är betydelsen av kommunikation. Bristande kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare kan bidra till missförstånd, förbiseenden, försummad avgörande information och felaktiga beslut som i vissa fall får fatala konsekvenser. Varje kapitel i rapporten avslutas med rekommendationer om åtgärder som kan förbättra migranters möte med svensk hälso- och sjukvård.

Till rapporten>>


Gigjobb ingen dörröppnare för invandrare

Rapport IFAU 2020:22, Gigekonomin som dörröppnare?

Gigjobb, dvs. korttidsjobb, har lyfts fram som möjliga instegsjobb för personer med svag förankring till arbetsmarknaden, t.ex. invandrare. Men att ha ett gigjobb på CV:t hjälper inte unga med arabiskklingande namn visar en ny rapport från Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Rapportförfattarna skickade fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Därefter mättes hur ofta de sökande blev kontaktade av arbetsgivarna. Jobbsökare med arabiskklingande namn fick svar från en arbetsgivare i 10 procent av fallen. Enligt studien värderas arbetslivserfarenhet inte över huvud taget för denna grupp. Jobbsökande med svenskklingande namn fick betydligt oftare svar, även de som uppgivit i sitt CV att de varit arbetslösa det senaste året. Graden av etnisk diskriminering är fortsatt hög på den svenska arbetsmarknaden, säger Lena Hensvik som är en rapportförfattarna. Det är också tydligt i vår studie att ett gigjobb inte verkar spela någon större roll för invandrarnas chans att gå vidare och få ett ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden.

Till rapporten>>


Coronakrisens påverkan på socialtjänsten –  april t.o.m. september 2020

Rapport FoU Nordväst 2020:6, Coronakrisens påverkan på socialtjänsten – april t.o.m. september 2020

FoU Nordväst har givit ut en rapport om coronapandemins påverkan på några socialtjänstområden i åtta kommuner i nordvästra Stockholm. Ett kapitel handlar om arbetet med integration och nyanlända. I rapporten konstateras att direkta klientmöten till stor del har ersatts av distansmöten under pandemin, vilket tillsammans med utmaningar bland andra aktörer har fått flera följder för arbetet. Bland annat har biståndsbeslut behövt fattas på svagare grunder än tidigare, och möjligheten att ställa frågor om våldsutsatthet, hederproblematik och andra känsliga frågor har minskat. Klienter har även upplevt frustration över att ha gått miste om språkträning via språkcaféer och över instegsjobb som har ställts in. Variationen i behov inom gruppen nyanlända är dock stor och effekterna av pandemin skiljer sig därför åt. Digitaliseringen av arbetet upplevs ha medfört ett ökat utanförskap bland grupper med svaga läs- och skrivförmågor, och liten tillgång till smartphones och datorer. Men handläggarna uttrycker även en oro för en generellt långsammare integrationsprocess till följd av pandemin.

Till rapporten>>

2020

2020-09-24


Corona och nyanlända

Rapport från danska Institut for Menneskerettigheder 2020

En rad faktorer gör att etniska minoriteter kan vara särskilt sårbara under en viruspandemi konstateras i en ny rapport från danska Institut for Menneskerettigheder. Coronaviruset var inledningsvis i hög grad kopplat till välutbildade och globaliserade grupper, men efter kort tid fann det vägen till mindre priviligierade grupper såsom etniska minoriteter. Samma tendenser ses även i andra länder, där de minst resursstarka områdena drabbats hårdast. I rapporten analyseras bl.a. betydelsen av boende- och arbetsförhållanden, hälsa och frånvaron av tillräckliga kunskaper i danska. Sammantaget måste etniska minoriteter betraktas som en särskilt utsatt grupp för smitta och/eller allvarliga covid-19-sjukdomsförlopp.

Länk till rapporten>>


När blir utrikes födda självförsörjande?

Rapport Entreprenörskapsforum (Johan Eklund och Johan Larsson 2020)

Andelen utrikes födda uppgår idag till nästan 20 procent av Sveriges befolkning och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är ett av de största i Europa. I en ny rapport från Entreprenörskapsforum går författarna bortom sysselsättningssiffrorna och analyserar den s.k. självförsörjningsgraden. Efter cirka fyra år har 50 procent av de invandrade sysselsättning medan det tar mer än tre gånger så lång tid att uppnå 50 procents självförsörjningsgrad, vilket definieras som en inkomst på 12 800 kr efter skatt. För utrikes födda tar det i snitt 12–13 år innan 50 procent har uppnått denna inkomstnivå. Författarna konstaterar att det ekonomiska utanförskapet är betydligt mer omfattande än vad den officiella sysselsättningsstatistiken ger sken av.

Länk till rapporten>>


Att lära sig leva i ett nytt land – civilsamhället och integrationen

Rapport Nordic Council of Ministers 2020

Att bosätta sig i ett nytt land är en lärandeprocess som kan underlättas en hel del genom stöd från civilsamhället. I en ny rapport från Nordens Välfärdscenter uppmärksammas civilsamhället roll i invandrares och flyktingars vardagsliv. Den subjektiva känslan av tillhörighet skapas i hög grad genom gemensam social interaktion och informella stödjande nätverk. Dessa faktorer är ofta än mer fundamentala för människors upplevda livskvalitet och sociala sammanhållning än materiella levnadsförhållanden, ekonomiska transfereringar och abstrakta legala rättigheter. Enligt rapporten spelar civilsamhället en avgörande roll i att ge förutsättningar för människor att fungera optimalt som medlemmar i det omgivande samhället, och utan denna vore social sammanhållning svår att uppnå.

Till rapporten>>

2020-05-25

Rapport från Delmi

Effekten av krig: Posttraumatisk stress och social tillit hos flyktingar 2020:3 (Hall och Kahn 2020)

I en ny rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) undersöks hur upplevelsen av trauma påverkar flyktingars psykiska hälsa och sociala tillit, samt värdlandets roll för utvecklandet av posttraumatisk stress och social tillit. Resultaten visar att flyktingar som bor i Sverige uppvisar en större tendens att utveckla posttraumatisk stress till följd av traumatiska krigsupplevelser jämfört med flyktingar bosatta i Turkiet. Däremot fanns det inte något tydligt samband mellan upplevt krigstrauma och sekterism i det svenska urvalet, det vill säga ovilja att samarbeta med människor utanför den egna etnoreligiösa gruppen. Baserat på slutsatserna lyfter författarna fram behovet av insatser för att motverka posttraumatisk stress hos flyktingar i Sverige. Eventuellt kan flyktingars egna föreningar och religiösa samfund spela en nyckelroll i sammanhanget.

Läs mer och ladda ner rapporten>>

2020-04-27

Rapport från IFAU

Aktiviteter för flykting- och anhöriginvandrare inom etableringsprogrammet (2020)

I en ny studie från IFAU analyseras deltagandet i olika aktiviteter inom etableringsprogrammet. Det framkommer i studien att en stor del av de nyanlända framförallt deltar i förberedande insatser som svenska för invandrare (Sfi) eller förberedande utbildning. Däremot får en förhållandevis liten andel ta del av arbetsmarknadsutbildning och subventionerad anställning. Efter något eller några år har männen mer subventionerad anställning, medan kvinnorna i högre utsträckning fortsätter med förberedande och hälsofrämjande insatser.

Till rapporten>>


Forskningsrapport från Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS)

Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever (2020)

I en ny studie från SNS undersöks hur studieresultaten skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda elever både i grundskolan och i gymnasiet. Studien har följt elever över tid och undersökt olika bakgrundsvariabler (exempelvis; föräldrars inkomster, elevens skola, boendeområde, födelseregion och ankomst) för att kunna förklara skillnaderna. Slutsatserna visar att utrikesfödda elever presterar sämre i skolan jämfört med elever som är födda i Sverige. Dessa skillnader i studieresultat har ökat över tid och framförallt under det senaste decenniet. Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund tycks vara en av de främsta faktorerna som förklarar studiegapet.

Till rapporten>>


Digitala hjälpmedel och stödinsatser för att lära sig svenska

Flera digitala initiativ har tagits i dessa tider av corona för att underlätta för personer vars verksamheter stängs ner. Sfi är en sådan verksamhet som har stängts ner, där exempelvis Malmö stad har tagit fram ett gratis digitalt stöd för träning i svenska som andraspråk på Sfi-nivå. Ett annat initiativ kommer från Kompis Sverige som skapar möten mellan nya och etablerade svenskar för att främja integration. De har lanserat en språkkompis online, där nya och etablerade svenskar kopplas samman med varandra för språkträning genom videosamtal.

Digitalt stöd från Sfi för träning i svenska som andraspråk>>

Kompis Sverige – Språkkompis online>>

2020-01-17

Rapport från Fores:

Integration i hela Sverige – Från asyl till arbete (2019)

I en ny studie från Fores undersöks vad som skiljer kommuner åt i deras arbetsmarknadsintegration av personer som beviljats asyl. Rapporten redogör för vilka faktorer som ökar sannolikheten för en nyanländ att komma i arbete, både på individ- och kommunnivå såväl som på bostadsområdesnivå. Slutsatserna visar bland annat att kommunens storlek inte är avgörande för hur väl kommunen lyckas med arbetsmarknadsintegrationen av skyddsbehövande. Det går att lyckas med integration i alla typer av kommuner.

Till rapporten>>


Rapport från IFAU:

Etablering efter etableringsinsatser (2019)

IFAU har studerat hur det går för dem som påbörjat sina etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen mellan 2010 och 2014, med särskilt fokus på skillnader mellan kvinnor och män och över kommuner. Det finns stora regionala skillnader i nyanländas sysselsättning, mottagande av försörjningsstöd och studiedeltagande. Varför det går olika bra i olika kommuner kan bara i begränsad grad förklaras med skillnader i bakgrundsegenskaper hos de nyanlända, lokal arbetsmarknad och demografi, och insatser på Arbetsförmedlingen. Skillnader mellan kvinnor och män är stora när det gäller sysselsättning och förvärvsinkomst, men mindre entydiga när det gäller försörjningsstöd och studiemedelsmottagande.

Till rapporten>>


Rapport från Malmö universitet & Malmö stad:

Hemlösa barns vardagsliv i Malmö. Utifrån ett barnrättsperspektiv. (2019)

I en ny rapport från MaU och Malmö stad undersöks hemlösa barns vardagsliv i Malmö, och hur deras rättigheter och behov tillgodoses i socialtjänstens arbete. År 2018 var 1959 personer hemlösa i Malmö, varav 1347 barn. Få studier har undersökt vad det innebär att vara barn och sakna ett eget hem, särskilt i en svensk kontext, och det finns begränsad kunskap om denna grupp som lever sitt vardagsliv i välfärdens utkanter. I rapporten, som är en antologi, diskuteras bl.a. situationen för migrerande familjer och hur osäkra bostadsförhållanden påverkar såväl barn som föräldrar. Resultaten av studien visar att det krävs stora förändringar i organisation och arbetssätt om konventionen om barns rättigheter ska kunna realiseras i verkligheten.

Till rapporten>>


App från Migrationsverket:

Migrationsverket stories. Berättelser om migration. (2019)

Migrationsverket har lanserat en ny app som heter Migrationsverket Stories. I den illustrerade appen kan personer, främst barn & unga, följa korta enkla berättelser om att söka asyl, om man får avslag, om man får stanna, känslor, rätten att bli hörd och barns rättigheter. Appen går att ställa in på flera språk och laddas ner kostnadsfritt.

Till appen>>