Konferenstips Folkhälsomyndigheten: Koll på psykisk hälsa – i tider av förändring 1 sept

2022-06-17/i Nyheter /av Teresa Brandell

1 september 2022 arrangerar Folkhälsomyndigheten en konferens om psykisk hälsa: ”Koll på psykisk hälsa – i tider av förändring”. Få en bild av det psykiska hälsoläget och hur vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för en god psykisk hälsa för alla.

Datum och tid: 1 september kl. 10.00–15.00

Plats: World Trade Center, Stockholm. Förmiddagens pass sänds även digitalt.

Målgrupp: Konferensen riktar sig till dig som arbetar med psykisk hälsa inom myndighet, region, kommun eller civilsamhället, och är intresserad av att ta del av de senaste kunskaperna om vad som påverkar psykisk hälsa, hur utvecklingen av psykisk hälsa ser ut i olika grupper, och hur man kan arbeta förebyggande och främjande för att stärka psykisk hälsa i befolkningen.

Kostnad: Konferensen är kostnadsfri. Anmälan är bindande men inte personlig och kan överlåtas. OBS! Bokad plats som inte nyttjas debiteras 500 kronor för faktiska kostnader.

Fördelning av platser: Då konferensen har begränsat antal platser och man vill fördela antalet deltagare över organisationer, förbehåller sig arrangören rätten att begränsa antalet deltagare per organisation.

Anmälan att delta på plats i Stockholm>>
OBS! Begränsat antal platser! Anmälan stänger när konferensen blir fullbokad.

Anmälan att delta digitalt, senast 29 augusti>>

Välkommen på Folkhälsomyndighetens konferens Koll på psykisk hälsa!

Ur programmet

Konferensen Koll på psykisk hälsa – i tider av förändring, ger en bild av det psykiska hälsoläget och hur vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för en god psykisk hälsa för alla.

Hur påverkas vår psykiska hälsa när omvärlden förändras?
Hur mår vi i Sverige idag och hur skapar vi en god psykisk hälsa för alla?

På förmiddagen varvas spännande presentationer om kunskapsläget och om förebyggande arbete inom området psykisk hälsa med fördjupande paneldiskussioner. Deltar gör forskare och andra viktiga samhällsaktörer. Du kan också ställa frågor och bidra till diskussionen.

Seminarier

På eftermiddagen erbjuds parallella seminarier med olika teman med fokus på psykisk hälsa och konkreta insatser. Seminarierna genomförs på plats (ej digitalt).

1. Barn och unga – hur mår de och hur tänker de om psykisk hälsa?

En god psykisk hälsa under uppväxten är viktig för resten av livet. På det här seminariet kommer vi att presentera och diskutera hur den psykisk hälsan ser ut i olika åldrar och grupper, hur man kan stärka barns och ungas psykiska hälsa och vilka samhällsinsatser som kan främja barns och föräldrars hälsa och välbefinnande. Flera korta presentationer sätter ramen för en diskussion mellan moderator, presentatörer och deltagarna i seminariet.

2. Sysselsättningens betydelse för den psykiska hälsan

Studier och arbete är viktiga faktorer för den psykiska hälsan. På det här seminariet kommer vi att diskutera vad man kan göra för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa på universitet och högskolor och inom arbetslivet. Vi kommer också att presentera röster från unga vuxna som står utanför arbete eller studier, hur har de mått under pandemin – och innan?

3. Äldres psykiska hälsa – hur förbättrar vi förutsättningarna?

Äldres psykiska hälsa lyfts alltmer, men vad ska förändras för att det ska bli bättre, och hur ska man göra? På det här seminariet kommer vi att prata om hur samhällets aktörer kan bidra till att minska risken för psykisk ohälsa och suicid hos äldre som bor hemma utan offentligt stöd. Vilka är utmaningarna och finns det några lösningar? Representanter från civilsamhället, kommunerna och regionerna – och du som väljer detta seminarium – deltar i diskussionerna.

4. Uppföljning av psykisk hälsa och suicid – hur gör man?

Detta metodseminarium riktar sig till dig som arbetar i kommun eller region och som vill få en bättre förståelse för hur man kan använda sig av offentlig statistik för att följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid i befolkningen. Vilka statistikdatabaser kan man använda och hur kompletterar de varandra? Vilka fallgropar finns? Stor vikt kommer att läggas vid tolkning och förståelse av statistiken.

5. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa – all rörelse räknas!

Att vara aktiv och röra på sig påverkar den psykiska hälsan positivt, bland annat i form av ökat välbefinnande, bättre koncentration och minne. Fysisk aktivitet minskar även risken för psykisk ohälsa. I det här seminariet får du en inblick i kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Vi kommer också att diskutera hur forskningsresultat kan omsättas i praktik.

6. När normerna begränsar – stigmatisering från två perspektiv.

I det här interaktiva seminariet reder vi ut begreppen normer och stigmatisering och belyser kopplingen till psykisk ohälsa. Vi diskuterar vad som kan skapa utanförskap och vad som kan påverka synen på personer med psykisk ohälsa. Och framför allt – vad kan detta få för konsekvenser och hur kan vi bidra till förändring?

Kontakt

Frågor om programmet: psykiskhalsa@folkhalsomyndigheten.se

Läs mer om konferensen på Folkmyndighetens webbplats>>

SAMSAS – mångfasetterat forskningsprojekt om samverkan för att förebygga ohälsa hos äldre

2022-04-06/i Nyheter /av Teresa Brandell

Vad handlar forskningsprojektet SAMSAS om?

Forskningsprojektet SAMSAS – Samskapad samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre startade upp 2021 och handlar om hur kommun, region och civilsamhälle kan samverka bättre för att förebygga ohälsa hos gruppen äldre personer som bor kvar hemma. Projektet, som kommer att pågå i fyra år, är ett samarbete mellan Stockholms läns FoU:er med äldreinriktning, FoU Nordost, FOU nu, Nestor FoU-center och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. SAMSAS är ett så kallat ”aktionsforskningsprojekt” vilket betyder att forskningen bedrivs tillsammans med de som berörs av den. Det kan handla om att involvera parter som har kunskaper om de äldre och resurser för förebyggande insatser för de äldre. Syftet är att förbättra och utveckla hur man samarbetar på området.

Vilken är FoU Nordosts roll i projektet?

Christofer Lindgren, forskningsledare på FoU Nordost, och Eva Karlsson, projektledare på Nestor FoU-center, bedriver följeforskning i SAMSAS. Följeforskning innebär att de finns med och studerar och granskar hur detta sätt att forska på förverkligas.

– Det handlar om att lära sig mer om det här sättet att forska på, säger Christofer Lindgren. Mötet mellan forskare och praktiker som behandlas som medforskare, vilka resultat den här typen av forskning för med sig och hur man kan göra det i kontexten av äldre personer. Vår uppgift är att finnas med, observera, reflektera och återkoppla hur forskningsplanerna förverkligas i praktiken i mötet mellan forskare och praktiker. Tanken är att vi ska bidra till ett ökat lärande under projektets gång och även bygga in ett element av kontinuerlig utveckling i själva forskningsprojektet.

Vad pågår i projektet under våren?

Projektet i sin helhet är i nuläget inne i en kartläggning av hur samverkan ser ut idag på området, vilka aktörer som är involverade och hur förutsättningarna för samarbetet ser ut. Planen under våren är att identifiera ett antal lokala fall som man sedan kan gå in och arbeta aktivt i för att hitta nya metoder för samverkan från och med i höst.
Kartläggningen består av tre delar som löper parallellt:

Titta på den samverkan som finns på området – hur fungerar den i dagsläget?
Chefer och beslutsfattare intervjuas om hur de ser på förutsättningar för samverkan.
En registerstudie av de äldre personer som debuterar som mottagare av vård- och omsorgsinsatser från socialtjänsten. Vilka är deras livsomständigheter och vad har föregått framväxten av deras omsorgsbehov? När och var är förebyggande insatser viktigast att sätta in?

Vilka frågeställningar brottas man med?

– Går det att få in en större bredd av kunskap, resurser och erfarenheter i arbetet kring gruppen äldre som bor kvar hemma? Det är en komplex fråga, menar Christofer Lindgren. Därför är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan de aktörer som har olika typer av kunskap om den här frågan. Projektet SAMSAS är i nuläget avgränsat till att fokusera på utvecklandet av nya former för samarbete mellan dessa parter, men i förlängningen kommer arbetet förhoppningsvis även att leda till förbättrade förebyggande insatser för de äldre.

Läs mer om SAMSAS>>

Christofer Lindgren
forskningsledare FoU Nordost
e-post: christofer.lindgren@founordost.se
tfn: 073 662 01 49

Se det filmade webbseminariet ”Att stötta nyanlända barn i familj”

2021-08-06/i Nyheter /av Teresa Brandell

Hur kan socialtjänsten arbeta för att ge ett bra stöd åt nyanlända barn i familjer där föräldrarna inte har resurser nog att på egen hand kunna ge sina barn den hjälp de behöver? Vilka slags förebyggande insatser finns på detta område och hur kan socialtjänsten stärka sin kompetens och samverkan med andra aktörer för att bättre tillgodose dessa barns och föräldrars behov?
På webbseminariet ”Att stötta nyanlända barn i familj” berättar Jeanette Olsson, forskare på FoU i Väst/Göteborgsregionen, om metoder i arbetet med nyanlända barn i familj. Jeanette har gjort en kartläggning av situationen för nyanlända barn i familj i Göteborgsregionen med fokus på sociala frågor och socialtjänstens roll, samt varit följeforskare i ett flerårigt projekt för att ta fram ett föräldrastöd för nyanlända i regionen. Se filmerna i FoU Nordosts filmarkiv>>

Ny FoU-rapport: Utvärdering av samverkansmodellen Trygg uppväxt i Lidingö

2020-12-10/i Nyheter /av Teresa Brandell

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga är viktigt för att förebygga och ge stöd vid en ogynnsam utveckling. Rapporten Mot en tryggare uppväxt? Utvärdering av implementering av Trygg uppväxt i Lidingö stad 2019–2020 är en utvärdering av pilotimplementeringen av modellen ”Trygg uppväxt” i Lidingö stad. Trygg uppväxt är en lokal variant av den skotska samverkansmodellen ”GIRFEC – Getting it right for every child” som syftar till att främja tidiga och förebyggande insatser och tvärprofessionell samverkan kring barn, unga och deras föräldrar. FoU Nordost har haft i uppdrag att följa, dokumentera och utvärdera denna första pilotperiod av implementeringen av Trygg uppväxt. Uppdraget är utformat som en processutvärdering, vilket har innefattat att kontinuerligt följa och ge återkoppling på implementeringsarbetet till projektgruppen i Lidingö stad. Avsikten med processutvärderingen har varit att under implementeringens gång bidra till anpassning och utveckling av implementeringsarbetet – i rapporten ges en sammanfattande bild av denna process.

Till rapporten>>

Konferenstips: Spel om pengar 4 eller 5 dec 2019

2019-10-30/i Nyheter /av Teresa Brandell

Hur kan vi lokalt förebygga, uppmärksamma och ge stöd/vård till personer med spelproblem och deras anhöriga?

Välkomna till en heldagskonferens kring ”Spel om pengar” som är en fortsättning på förra årets välbesökta spelkonferenser som arrangerades av Länsstyrelsen i december 2018. Årets konferenser är ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen i Stockholm, Storsthlm, Stockholms universitet och Stockholms stad.

Konferensens syfte och innehåll

Under konferensen presenteras den senaste kunskapen inom området och lokala exempel på arbetssätt kring förebyggande och behandlande insatser. Vi vill genom konferensen bidra till en fördjupad kunskap och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte samt öppna upp för samverkan kring spelfrågan.

Målgrupp: Chefer och medarbetare i Stockholms län

Datum: 4 december: Nordost- och nordvästkommuner

5 december: Stockholms stad och södertörnskommuner

Tid: Registrering från kl. 8.15. Konferensprogram kl. 8.45–16.30

Plats: Stockholm Waterfront Congress Center. Nils Ericsons Plan 4. Två trappor ner!

Kostnad: Kostnadsfritt, fika och lunch ingår

Anmälan: Anmäl dig via Länsstyrelsens kalendarium senast den 18 november.

Länk till 4 december>>

Länk till 5 december>>

Anmälan är bindande, avanmälan senare än 7 dagar före debiteras med 500 kr.

Inbjudan/fullständigt program>>

För mer information och kontakt:

Länsstyrelsen i Stockholm

Malin Björke
e-post: malin.bjorke@lansstyrelsen.se

Sofia Herlitz
e-post: sofia.herlitz@lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se/stockholm

Varmt välkommen!

Ny forskningsstudie av Tryggare barn – vill ni vara med?

2019-02-18/i Nyheter /av Teresa Brandell

Tryggare barn är en kurs i lugnt föräldraskap som erbjuds föräldrar aktuella hos socialtjänsten efter en orosanmälan om våld eller kränkning mot barn. Tryggare barn innehåller fem centrala teman där fokus ligger på att stärka relationen och att förebygga risksituationer mellan barn och föräldrar.

Den stora brist på forskning på vad som hjälper familjer där våld förekommer har flera gånger konstaterats. En särskild bristvara är studier där man använt en kontrollgrupp – en nödvändig komponent för att undersöka vilken effekt en insats har.

En randomiserad kontrollerad studie av Tryggare barn kommer nu att genomföras av forskaren Martin Forster på Karolinska Institutet, med förhoppningen att komma närmare att fylla det stora behov som finns av att hjälpa dessa familjer.

I studien kommer man att undersöka om Tryggare barn påverkar:

• risk- och skyddsfaktorer hos föräldrarna.

• föräldrar och barns välmående.

• relationen mellan föräldrar och barn.

• risken för ytterligare anmälningar.

• risk för avhopp/avbrott av kontakt.

Studieupplägg

Deltagare kommer slumpas till att antingen få sedvanlig insats (den hjälp familjerna annars hade fått) eller sedvanlig insats plus Tryggare barn. Vi utvärderar då tilläggseffekten till den hjälp som sedan tidigare erbjuds familjer där våld förekommer.

Det finns nu möjlighet för kommuner och mottagningar att delta i studien – välkomna att göra en intresseanmälan för mer information!

Läs mer och gör en intresseanmälan här>>

Inbjudan som pdf>>

Se gärna denna korta informationsfilm:

Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län – ny gemensam FoU-rapport

2018-10-01/i Nyheter /av Teresa Brandell

FoU Nordost har tillsammans med tre andra FoU-enheter med inriktning mot äldre, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Nestor FoU-center och FOU nu, genomfört en fördjupad analys av stödinsatser till personer över 65 år med psykisk ohälsa på Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län.
Det uppdragsgivaren, Storsthlm (länets 26 kommuner), Stockholms läns landsting och NSPH bland annat har velat få svar på är:

1) Vilken typ av hjälp kan man erbjuda äldre personer med psykisk ohälsa och vilka insatser rör det sig om?

2) I vilken utsträckning täcker nuvarande insatser existerande behov?

Nu presenteras resultaten i en gemensam rapport: Analys av stöd till personer över 65 år som har eller riskerar psykisk ohälsa inom Stockholms län – Om primärvårdens och kommunernas samverkan och stödinsatser, deras förutsättningar att upptäcka psykisk ohälsa samt hur personer med psykisk ohälsa ser på dessa insatser. Resultaten från projektet kommer att ligga till grund för en ny handlingsplan avseende psykisk hälsa i Stockholms län.

Ladda ner den gemensamma FoU-rapporten här>>

Läs mer om Uppdrag Psykisk Hälsa i Stockholms län>>

De fyra FoU:erna har i olika delprojekt undersökt vilka stödinsatser som ges till äldre med psykisk ohälsa samt vilka förebyggande stödinsatser som ges till gruppen som riskerar psykisk ohälsa. Även samverkan mellan kommuner och landsting har kartlagts, liksom förutsättningar hos personal (i hemtjänst, socialtjänst och primärvård) för att upptäcka signaler om, och att initiera åtgärd vid psykisk ohälsa. FoU Nordosts bidrag till projektet är rapporten: Upptäcka signaler om och att initiera åtgärd vid psykisk ohälsa hos äldre personer – en kvalitativ studie av Lis Bodil Karlsson, forskare och FD i socialt arbete.

Ladda ner FoU Nordosts delrapport här>>

Övriga delrapporter återfinns på följande webbplatser:

http://www.aldrecentrum.se

http://www.nestorfou.se

http://www.founu.se

Ny arbetsmodell prövas för att förebygga fall hos äldre personer

2018-06-27/i Nyheter /av Teresa Brandell

Läs mer

Kan Supported Employment hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning att få ett arbete?

2018-05-31/i Nyheter /av Teresa Brandell

Nu publiceras rapporten Supported Employment – för sysselsättning och delaktighet av David Matscheck, projektledare i socialpsykiatrifrågor på FoU Nordost. I rapporten har David undersökt och utvärderat insatsen Supported Employment (SE), dvs. arbete med stöd, i tre kommuner: Vallentuna, Österåker och Lidingö. SE erbjuds personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, respektive utvecklingsstörning.

SE bygger på att snabbt kunna erbjuda en sysselsättning på prov på en ordinarie arbetsplats med stöd av en arbetskonsulent. Arbetskonsulentens uppdrag är dels att ordna placering, dels att ge stöd till såväl individ som arbetsplats. Det enda kriteriet för att få delta i SE är man är motiverad och vill prova. Inga tester av arbetsförmåga görs, däremot är det viktigt att hitta arbetsplatser som passar respektive person.

Syftet med utvärderingen har varit att undersöka vilka förutsättningar personerna som får insatsen SE har inför att söka arbete, hur man arbetar med insatsen för att stödja deras kontakter med arbetsplatser och vilka resultat som uppnåtts.

Socialstyrelsen rekommenderar en evidensbaserad metod för SE med amerikanskt ursprung som kallas ”Individual Placement och Support” (IPS). I rapporten konstaterar David att arbetssättet med SE i samtliga tre kommuner, har stora likheter med IPS-modellen, men att verksamheterna har utvecklats åt olika håll och att det i dagsläget inte finns någon gemensam modell. Särskilt förutsättningen om integrerad vård som finns i IPS-modellen, där samarbete med psykiatrin är önskvärt, stöter i Sverige på hinder beroende på system där ansvarsområden är uppdelade mellan olika sektorer och myndigheter.

Data från verksamheterna i de tre kommunerna har räknats ihop till en gemensam sammanställning i rapporten. Resultaten rörande förändringar i sysselsättning visar att verksamheterna varit framgångsrika när det gäller att få många personer i sysselsättning samt att förändringarna var ungefär lika för varje grupp oavsett typ av funktionsnedsättning, kön, ålder, eller arbetslivserfarenhet. Den dominerande sysselsättningsformen var praktik, men det fanns också en tendens till att längre inskrivning ledde till att fler fick arbete då denna andel ökade från 10 % efter sex månader till 20 % efter 18 månader. Efter 18 månader kunde också 20 % försörja sig genom lön av arbete samtidigt som andelen personer som försörjde sig helt genom socialtjänstens försörjningsstöd minskade från 13 % vid inskrivning till 4 %. Således visar utvärderingen på att SE verkar fungera bäst som en långsiktig insats.

Även om det finns annan forskning som uppvisar både bättre och sämre resultat då insatsen SE använts uppnår SE-verksamheterna i de aktuella kommunerna positiva förändringar avseende sysselsättning för många personer med psykisk funktionsnedsättning. I och med detta utgör SE-verksamheterna ett viktigt verktyg i arbetet med större integration och delaktighet för personer med funktionsnedsättning och möjliggör för dessa personer att få leva som andra.

Läs Rapporten här>>

Mer information och kontakt

David Matscheck
projektledare socialpsykiatri, FoU Nordost
e-post: david.matscheck@binero.se
tfn: 073 662 01 44

OPRATAT – det outsagda mellan barn och föräldrar eller andra vuxna

2018-05-24/i Nyheter /av Teresa Brandell

Det finns ännu möjlighet anmäla sig till seminariet OPRATAT den 30 maj! Seminariet tar upp det outsagda mellan barn och föräldrar och andra vuxna och hur man kan använda det webbaserade samtalsverktyget OPRATAT för att prata om tankar och känslor som ofta blir opratade i familjer med barn med funktionsnedsättning. Materialet har tagits fram med barn och unga som medforskare. Seminariet hålls av Ann-Marie Stenhammar, projektledare, som arbetar med att utreda och utvärdera samhällets stöd till barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar.
Varmt välkommen! Läs mer och anmäl dig här>>

Inlägg